9,5 teser för framtidens kyrka

”Var är den helige Ande?”

På tisdag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser. Hammarslagen mot porten till slottskyrkan i Wittenberg anses vara startskottet för den lutherska reformationen. Som en hyllning till denna händelse har Dagens ledarredaktion formulerat 9,5 teser. Vi har sedan låtit några av landets skarpaste teologer och kristna tänkare diskutera dessa teser. Välkommen in i ett spännande samtal om framtidens kyrka.

– Jag saknar en tydlig betoning på den helige Ande, utbrister Mikael Hallenius medan han sätter sig till rätta i en fåtölj i TV-studion på Dagens redaktion.

Mikael Hallenius är pastor i församlingen Mötesplatsen i Örebro och lektor i kyrko- och missionsstudier vid Akademi för ledarskap och teologi (ALT). Tillsammans med Petra Carlsson, präst och utbildningsledare på Teologiska högskolan i Stockholm samt Jonas Melin, pionjärkonsulent inom Svenska alliansmissionen, är han på plats för att medverka i ett rundabordssamtal och diskutera de 9,5 teser som Dagens ledarredaktion arbetat fram.

Det är en solig onsdag i mitten av oktober och under dagen ska även ytterligare en panel om tre teologer vända och vrida på tesernas innehåll. I denna panel ingår Dan Salomonsson, pastor i pingstkyrkan i Uppsala och ordförande för pingströrelsens teologiska nätverk, Kristine Arapovic Lindetorp, samordnare för ALT:s studiecenter i Stockholm och tidigare biträdande föreståndare i Korskyrkan i Stockholm samt Tomas Nygren, lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola i Uppsala.

I slutet av dagen ska samtliga sex teologer också ge varsitt eget bidrag. En egen tes. Men det är då. Nu lyssnar vi till vad dessa kristna tänkare har att säga om de 9,5 teserna och vad de tycker är viktigt för framtidens kyrka!

Reformationen

Reformationen inleddes den sista oktober 1517 då Martin Luther slog upp sina 95 teser på slottskyrkodörren i Wittenberg
Luthers avsikt var inte att splittra kyrkan, men det blev följden av hans kritik och de som följde honom bildade protestantiska kyrkor.
I dag räknas ungefär en tredjedel av världens drygt två miljarder kristna som protestanter.
Läs alla Luthers 95 teser här.

alternative_text

Mikael Hallenius och Petra Carlsson är två av de teologer som har gjort en djupdykning i Dagens 9,5 teser.

De 9,5 teserna

1. Kyrkan ska i varje läge ta sitt av Kyrkans herre givna evangelisationsuppdrag på allvar och aktivt söka former för att sprida det kristna budskapet i samtiden så effektivt som möjligt.

Tomas Nygren: Jag tror att kyrkan ödmjukt men tydligt behöver återvända till att betona Jesus Kristus som den enda vägen. Betona att han är skillnaden mellan liv och död för varenda människa.

Kristine Arapovic Lindetorp: Det här är viktigt. Men det är framför allt något vi lever, en dynamisk rörelse av det glada budskapet utifrån att vi väljer att leva våra liv i efterföljelse till Jesus.

Jonas Melin: Jag tänker på två saker. Dels skulle jag hellre använda termen missionsuppdrag än evangelisationsuppdrag, som begrepp. Sedan jobbar ju jag med församlingsplantering och skulle gärna se att det på något sätt fanns med att en del av missionsuppdraget är att plantera nya församlingar och kyrkor. Inte bara att dra människor in i redan befintliga gemenskaper.

Mikael Hallenius: I den här tesen reagerar jag på ordet ”effektivt”. När det i Nya testamentet talas om att sprida budskapet är terminologin mer organisk.

Dan Salomonsson: Jag skulle vilja att motivet för evangelisation var tydligare formulerat. Att vi gör det här för att människor inte ska gå förlorade.

 

2. Kyrkan ska förmedla hopp till de utsatta genom praktisk och profetisk diakoni. Kyrkans uppgift är att mätta de som hungrar men också att slå larm om missförhållanden i samhället och kräva förändring.

Petra Carlsson: Diakonin är en enormt viktig del av kyrkans uppdrag. Men det är viktigt att betona att de hungrande och utsatta också finns inom kyrkan.

Dan Salomonsson: Det här är mycket bra. Och samtidigt får vi aldrig lägga diakonin på entreprenad så att det blir bara församlingens uppgift. Den enskilde kristne har ett uppdrag att leva i diakoni. Har du ett fyllo i grannskapet – öppna ditt hem och låt din granne få sova, duscha och få ett mål mat!

Kristine Arapovic Lindetorp: Den här tesen talar om ett viktigt uppvaknande för församlingen i ett sekulariserat samhälle. Att se omvärlden och älska den i praktisk handling. Vi måste omvända oss till större Jesusefterföljelse!

Mikael Hallenius: Jag gillar uttrycket profetisk diakoni! För mig signalerar det ett tecken på Guds rike. Vi som kyrka gör ett ingrepp, inte ett övergrepp, men ett aktiv ingrepp i världen. Det är rätt vasst egentligen.

 

3. Som motkraft till individualism och egoism i samhället ska Kyrkan fokusera på betydelsen av gemenskapen i levande församlingar. Guds rike gestaltas i hur vi lever tillsammans.

Jonas Melin: Församlingen är en gemenskap där vi delar livet med varandra och är ansvariga inför varandra. Att vara en överlåten gemenskap som gestaltar Guds rike i samhället runt omkring är kyrkans stora utmaning i vår tid.

Dan Salomonsson: Gemenskapen är viktig. Men kyrkan ska inte primärt fokusera på betydelsen av gemenskapen – kyrkan ska fokusera på Kristus.

Petra Carlsson: Jag tror att vi i dag behöver identifiera nya gemenskaper. Var lever vi, är det med Facebook-gänget? Då är det kanske just där kyrkan är. Vi behöver kunna se de gemenskaper som Gud har gett oss. Och inte bara utgå från de gemenskaper vi själva byggt.

 

4. Som motkraft till polariseringen i samhället ska Kyrkan visa hur man kan vara oense utan att ha ihjäl varandra.

Mikael Hallenius: Den gillar jag. Det är självklart att kristna gemenskaper har människor med diametralt olika åsikter. Vi ska i kärlek hålla fast vid sanningen. Annars hamnar vi så lätt på våra favoritbarrikader och tycker att alla andra borde stå på samma barrikad som vi.

Jonas Melin: En viktig tes. Men inte helt okomplicerad med tanke på den historia som finns av krig och dödande i kyrkans namn. Jag tänker även på förföljelsen av anabaptister och baptister från statskyrkornas håll.

Tomas Nygren: Vårt samhälle predikar tolerans, men ändå leder det ofta till smala åsiktskorridorer där ingen vågar säga något. Kyrkan predikar i stället nåd – och nåd kan gå över alla gränser. Det skulle behöva bli tydligare i den här tesen, tänker jag.

 

5. Som motkraft till uppluckringen av människo­värdet ska Kyrkan vara en garant för alla människors lika värde i alla lägen, oavsett nationsgränser och vid livets början och slut.

Dan Salomonsson: Oerhört viktigt, men jag skulle vilja lägga till att människovärdet inte bara är lika utan även unikt och oändligt högt.

Jonas Melin: Alla människors lika värde är något alla slänger sig med i alla sammanhang. Här skulle den teologiska bakgrunden behöva formuleras tydligare – att vi är skapade till Guds avbild.

Petra Carlsson: Kyrkans styrka är blicken på människan som utgår från att varje människa är önskad av Gud. Min syn på dig som medmänniskan är inte beroende av att en sekulär stat har sagt till mig att vara snäll utan den synen bygger på att jag vet att just du är älskad.

 

6. I en tid av oro för jordens framtid ska Kyrkan stå för hopp men också allvar genom att lyfta fram förvaltaransvaret för Guds skapelse och argumentera för ett ansvar för miljön från teologisk utgångspunkt.

Kristine Arapovic Lindetorp: Jag tycker att det vore fantastisk om miljörörelsen kunde peka på församlingar som goda exempel när det handlar om detta. Så har det inte alltid sett ut i frikyrkorörelsen där jag vuxit upp. Vårt uppdrag är att värna jorden. Att leva i ”shalom” – i frid med skapelsen.

Tomas Nygren: Här kan jag tänka att vi i vår sekulära kultur tappat evighetsperspektivet. Vi har behållit tanken på människan som högst stående i skapelsen, men förlorat konsekvensen att vi står ansvariga inför Gud för vårt missbruk av naturens resurser.

 

7. Kyrkan ska förkunna och visa på en annan definition av det goda livet. I dag drivs människor mot en idealbild där det goda livet blir synonymt med konsumtion av prylar, information, upplevelser och kickar. Kyrkan ska uppmuntra till andra prioriteringar och en annan livsstil.

Jonas Melin: Församlingarna behöver hela tiden hålla det här samtalet vid liv. Om att försaka något för någon annans skull, det är inga självklarheter i dag.

Dan Salomonsson: Det här är naturligtvis jättebra, men kanske inte ett unikt bidrag för kyrkan. Sedan kan jag också tycka att tesen utgår väl mycket från en välmående medelsvensk kontext, inte utifrån kristna i ett slumområde i Sydafrika som ju också är en del av kyrkan.

Kristine Arapovic Lindetorp: Jag tänker på bibelordet ”Låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar”. I vårt samhälle håller vi på att förlora solidaritetstanken. Att gå korsets väg är att inte sätta mig själv och min konsumtion först. Det är en jätteutmaning.

Petra Carlsson: Jag skulle vilja vända på det. Det är inte kyrkans uppgift att visa på ett alternativ, typ en kristen subkultur där alla handlar på Myrorna. Men när vi mött Guds mysterium så leder det faktiskt till ett förändrat liv.

 

8. Alla beslut i Kyrkan ska byråkratiprövas. Leder det Kyrkan gör till att människor kommer till tro på Jesus Kristus och fördjupas i sin tro eller leder det till ökad byråkrati?

Mikael Hallenius: Jag kan tycka att det här förstärker ett motsatsförhållande mellan ordning och Anden. Tom byråkrati är aldrig bra, men goda ordningar är viktigt.

Petra Carlsson: Som lutheran hör jag mig själv säga att Anden verkar också genom ordningen, den säkerställer att det inte bara är de som pratar högt som formar kyrkan.

Tomas Nygren: Kyrkan kan binda upp människor och i Svenska kyrkan där jag finns skulle en byråkratiprövning ha stor relevans. Om vi stannar upp en stund inför alla blanketter och all vår byråkrati inser vi att det djupast sett handlar om att vi inte längre litar på varandra. Under perioder av folkväckelse har också byråkratin minskat. I väckelsebygder i Småland och längs Norrlandskusten växte en annan kultur av småföretagande fram där man litade på varandra och ett handslag räckte. Man kände ett positivt ansvar för varandra. Också i det avseendet blev evangeliet en befriande kraft.

 

9. Kyrkan ska utforma en bildningsvision och våga ligga i framkant när det gäller samtidsförståelse. Människor ska utrustas att möta verkligheten med Bibeln i ena handen och dagstidningen i den andra. Alla - barn, unga och vuxna - ska erbjudas undervisning i kristen tro.

Jonas Melin: Jag har jobbat på folkhögskola i 20 år och gillar tanken på församlingen som en lärande gemenskap för hela livet. Här lär man sig om kristen tro men också om livet och samhället. Det är en härlig vision. Om än lite svårgreppbar.

Petra Carlsson: Jag tycker att det är viktigt att teologer och kyrkoledare tar plats i debatten och bidrar med sina perspektiv. Och så tycker jag att det börjar bli i dag.

Kristine Arapovic Lindetorp: Jag blir nyfiken på vad man lägger i den här bildningsvisionen. För mig behöver det bli mer praktiskt. Att evangeliet tar kropp. Jag tänker mig evangeliet lite som en pilbåge - desto djupare vi drar den i våra liv, desto längre når pilen. Det glada budskapet får större genomslagskraft.

Tomas Nygren: År 1527 gjorde Martin Luther en resa med sin kollega Philipp Melanchthon i de reformerade, evangeliska områdena. De fann att folk levde som svin. Det fick Luther att skriva Lilla katekesen till de här familjerna. Egentligen är det en barnbok och människor memorerade undervisningen. I dag tycker jag mig se att kristna kan väldigt lite bibel och man kan nästan ingenting utantill. Gör vi jobbet med att ge folk god biblisk undervisning kommer de också att klara samhällsanalysen.

Dan Salomonsson: För mig är Apostlagärningarna per definition en bildningstradition. Man möttes i hemmen, delade gemenskap, bröd, hjälpte människor och lyssnade till undervisning. Jag tror på att låta kyrkan vara kyrka och ge människor de kristna perspektiven att ta med sig vidare till universiteten och institutionerna.

 

9,5. Kyrkan och Kyrkans folk ska aldrig glömma att Gud har humor.

Tomas Nygren: Självklart har Gud humor - annars skulle vi inte kunna skratta. Jesus har massor av humor. Det är bara att titta på de absurda proportionerna i hans liknelser, det var ju som dåtidens stand up.

Petra Carlsson: För mig är det här Anden kommer in. I humorn har vi den här lekfulla, oförutsägbara dimensionen av Gud. De komiska situationerna som faktiskt följer av att leva i Jesu efterföljd.

Mikael Hallenius: Ja, där har vi Anden! Humorn rymmer ju både spontaniteten och kreativiteten. Man borde göra teologi om det här. Den helige Anden var djupt nedgrävt i de här teserna men den fanns där.

Det säger läraren i kyrko- och missionsstudier lättat och lutar sig bakåt i fåtöljen med ett leende.

Kyrkan med stort K

Teserna från Dagens ledarredaktion är adresserade till kristenheten i Sverige.
Valet att skriva Kyrkan i bestämd form med stort K är en signal att de som troende på Jesus oavsett samfund tillhör en och samma kropp.

Teologerna utvärderar Dagens teser

Petra Carlsson, präst i Svenska kyrkan och utbildningsledare på Teologiska högskolan i Stockholm:

– I stora drag uppskattade jag teserna, men upplevde att de starkt betonade kyrkan som aktör snarare än kyrkan som ett mystikt vara. Jag ville därför i samtalet föra in tankar om att kyrkan delvis är bortom vår kontroll, ett mysterium, och att det också är så det ska vara. Det manar i sin tur till ödmjukhet och öppenhet för det oväntade.

 

Jonas Melin, pionjärkonsulent på Svenska alliansmissionen:

– Teserna fokuserar på kyrkornas roll i samhället, men jag skulle vilja ha en bättre balans där även relationen till den treenige Guden och kyrkornas inre liv tydligt lyfts fram i teserna. De tre riktningarna uppåt, inåt och utåt är lika viktiga.

 

Mikael Hallenius Hallenius, pastor och lärare i kyrko- och missionsstudier vid Akedemi för ledarskap och teologi:

– Jag gillar att utmaningen att faktiskt formulera teser för framtidens kyrka, det blir liksom konkret. Sedan täcker självklart inga teser in allt, det är en uppgift som ständigt kallar oss vidare.

 

Tomas Nygren, lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola i Uppsala:

– Teserna är på många sätt bra, men de är i stort sett enbart lag (om jag använder luthersk vokabulär) och etik, vad människan ska göra. Det som varit den protestantiska kristendomens verkliga drivkraft till djupgående förändringar har varit evangelium - vad Gud i Kristus gjort för människan. Det perspektivet saknar jag i de 9,5 teserna.

 

Dan Salomonsson, pastor i pingstkyrkan i Uppsala och ordförande för pingströrelsens teologiska nätverk.

– När man sätter upp teser så är det viktigt att veta vems dörr man spikar upp dem på. För Luther var det han skrev mer än tidsbundna kommentarer till det kyrkliga livet. Om övertygelsen skall spikas upp på samtidens dörr bör de spegla djupa sanningar som står över trenderna i samhället. Den sanning som man inte är beredd att dö för vill ingen heller leva för.

 

Kristine Arapovic Lindetorp, samordnare för ALT:s studiecenter i Stockholm, tidigare biträdande föreståndare i Korskyrkan i Stockholm.

– Jag tycker att det är viktigt att identifiera områden i dagens kyrka där vi behöver förändra vårt förhållningssätt och agerande. Teserna i sig upplevde jag dock i sitt uttryckssätt som något dogmatiska och trängande. Vi kan inte nog poängtera hur evangeliet är liv och kraft. Det skapar i sig en dynamisk växt, där vi som Guds folk snarare modellerar ett annorlunda rike när vi följer Jesus, och växer, får konsekvenser och implikationer, snarare än att vi "ska göra" olika saker som organisation.

Teologernas egna teser

Kristine Arapovic Lindetorps tes:

”Jesus säger att det viktigaste du kan göra är att ’älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, hela din själ och av hela ditt förstånd. Och din nästa som dig själv.’ När vi lever i den kärleken, och genom den helige Andes kraft låter den få praktiska konsekvenser för hur vi lever våra liv, då växer Guds rike här på jorden.”

 

Jonas Melins tes:

”Som motkraft till privatreligiositet och individualism ska Kyrkan vara en rörelse av lokala gemenskaper, där lärjungar följer Kristus tillsammans, är ansvariga för och inför varandra och delar livet i tjänst för Gud, varandra och världen.”

 

Tomas Nygrens tes:

”Min tes lånar jag från Luthers 95 teser, tes 62: ’Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds härlighet och nåd.’”

 

Petra Carlssons tes:

”Framtidens kyrka vilar hos en Gud som övergår allt förstånd. Framtidens kyrka lever i ödmjuk visshet om att Gud spränger rationalitetens gränser. Framtidens kyrka rymmer därför mer, och fler, än vi någonsin kan föreställa oss.”

 

Dan Salomonssons tes:

”När den första kristna församlingen i Jerusalem beskrivs i Apostlarna 2:42 så talas det om att de höll fast vid apostlarnas undervisning, den inbördes hjälpen, brödbrytandet och bönerna. Där är själva navet i vad kyrkan ska vara och vad kyrkan är.”

 

Mikael Hallenius tes:

”Kyrkan ska i allt, över allt och genom allt, göra allt för att gå i takt med den helige Ande.”

 

Läs mer: Elisabeth Sandlund: Teser ska tuggas, inte sväljas hela

Vad är en tes?

Tes, från latinets thesis, är ett påstående som kan försvaras, bevisas eller vederläggas.