”När samtalet kommer till frågan om människosjälen börjar det bränna till”

Människan är ett mirakel

• Författare: Ulf Danielsson och Björn Ranelid.
• Förlag: Fri tanke
• Genre: Populärvetenskap

Författaren Björn Ranelid och fysikern Ulf Danielsson har förenats i ett gemensamt bokprojekt där de utforskar livets allra största frågor. Dagens recensent tycker att  Människan är ett mirakel är ett under i sig. 

Det började i september 2024, då författaren Björn Ranelid i SVT:s 30 minuter berörde vad han skrivit om evolutionsläran och big bang: ”Big bang är en teori om hur universum blir till och inte en orubblig sanning. Det är strikt en tro”, yttrade han och sa att det samma gäller evolutionen. Han hänvisade även till framstående naturforskare som är kristna. Redaktionen kontaktade Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Denne menade att tankarna kunde vara skadliga för skolelever och studenter och kunde uppmuntra till ”irrläror kring naturvetenskapen”.

På Bokmässan i Göteborg kom Ranelid och Danielsson oväntat att träffas. Det positiva mötet resulterade i ett gemensamt bokprojekt, där ett fortsatt samtal kunde föras. Nu finns resultatet: Människan är ett mirakel, i vilken de båda bidrar med djuplodande inlägg och repliker. Inledningsvis var Ulf Danielsson tveksam till förslaget av titel från sin samtalspartner. Men med viss eftertanke accepterar han med glädje påståendet att människan verkligen är ett mirakel.

Björn Ranelid: Jag tror att Gud skapade världen

Boken rör sig om människan, det mänskliga och existentiella. På många ställen i denna lärorika bok framkommer att skribenterna är överens. Men skillnaderna i synsätt och livsuppfattning finns där och sopas inte under mattan.

Ranelid för in ett antal personer i berättelsen för att illustrera den mirakulösa kraften i kärleken samt i orden och språket. Också Danielsson är inne på samma linje, då han talar om vikten av att föra det kulturella och vetenskapliga arvet vidare. Riskerna med de sociala medierna påtalas: ”Det som i vår tid kan ödelägga allt är de sövande och förlamande distraktioner som släcker gnistan i barnets ögon.”

På ett ställe har jag gjort en notering inför Björn Ranelids text. Det är när han alltför idealistiskt och orealistiskt påstår att varje nation borde förbjuda alla former av krig. Säg det till Ukraina, som söker försvara sig med vapen mot en militär angripare vilken önskar ta bort ukrainarnas frihet!

När samtalet kommer till frågan om människosjälen börjar det bränna till. Ranelid är övertygad om att det finns en själ. Han skriver: ”Inga medicinska undersökningar har kunnat ge besked om och förklara vad som händer i en människas medvetande.” Även Danielsson säger sig använda begreppet själ. ”Men”, fortsätter han, ”för mig är allt natur”. Själen är ett fysikaliskt fenomen. Vågrörelser i hjärnan är tecken på att den är sysselsatt. Det finns enligt Danielsson inget övernaturligt.

Mer och mer avslöjas Ranelids kristna trosåskådning. Vad gäller frågan om sanning och lögn hävdar han att det allra viktigaste är de anspråk de troende kan ha på Bibelns personer och händelser. Han säger: ”En ateist måste hävda att alla […] vittnen som med sina egna ögon såg Jesus efter det att han uppstått från döden ljög.” Danielsson glider undan, tycks det mig, berättelser förvanskas utan att någon egentligen ljuger, menar han. Man kan även ifrågasätta hur viktig den bokstavliga tolkningen är. Du väljer Guden, skriver han, jag väljer gåtan, ett i och för sig hedervärt ställningstagande.

Att mötet på Bokmässan mellan meningsmotståndarna resulterade i en gemensam bok är närmast ett under. Men det är inte det enda. Det sekulär-humanistiska förlaget torde ha haft som det viktigaste ärendet att framföra sin världsåskådning, men det resulterade på samma gång i ett värdefullt genomslag för kristen skapelsetro. Detta framstår enligt min mening som ett mirakel. ”Allting ligger i Guds hand”, heter det i Björn Ranelids slutord.

Ranelid har rätt – och fel