Rösta: Vilken är din favorit av julpsalmerna? 

Stilla natt, Nu tändas tusen juleljus eller varför inte hipstervalet Giv mig ej glans. Nu ska den bästa julpsalmen utses. Omröstningen hittar du längst ner i artikeln.

För att begränsa urvalet något har vi hållit oss till några av de populäraste julpsalmerna som finns med i den svenska psalmboken och som just kategoriseras som julpsalmer och inte främst hör till adventstiden i stort, trettonhelgen eller liknande.

Här följer de sju kandidaterna som valts ut:

1. Nu tändas tusen juleljus

Få sånger förmedlar en sådan omedelbar känsla av julefrid som ”Nu tändas”. Den svenska författaren Emmy Köhler skrev både texten och melodin strax innan förra sekelskiftet men det skulle dröja nästan ett sekel innan den älskade sången togs upp i 1986 års psalmbok.

Text och musik: Emmy Köhler år 1898.

Nummer i psalmboken: 116.

Populär tolkning: Benny Anderssons orkesters version framförd av Helen Sjöholm från 2012.

2. Det är en ros utsprungen

Katolsk hymn om Jesu mor. Enligt legenden ska texten ha fötts utifrån att en tysk munk såg en ros blomma på julafton och plockade den och ställde på altaret bredvid jungfru Maria.

Text och musik: I original av okänd författare runt år 1585 i Tyskland. Översatt till svenska av Thekla knös 1867. Melodin är troligen en tysk visa från 1400-talet.

Nummer i psalmboken: 113.

Populär tolkning: Bröderna Rongedals version tillsammans med S:t Johannes kammarkör från 2013.

3. När juldagsmorgon glimmar

I Sverige fick denna klassiker sitt stora genomslag genom olika frikyrkosångböcker för barn och söndagsskola. Tidigt fanns också formuleringar som ”Du käre barnavän” som tydligt knöt an till barnens perspektiv. I dag är psalmen dock mest känd som en älskad juldagspsalm, inte minst på julottor.

Text och musik: Texten är skriven av Abel Burckhardt 1845 och översattes till svenska 1851, (sannolikt av Betty Ehrenborg-Posse). Musiken är en tysk folkmelodi från tidigt 1800-tal.

Nummer i psalmboken:  121.

Populär tolkning:  Carola Häggkvists version från 1991.

4. Dagen är kommen

Denna pampiga julpsalm är välkänd över stora delar av världen och förekommer faktiskt i flera Hollywood-julfilmer som exempelvis Ensam hemma 2 – Vilse i New York från 1992. Dessutom sägs melodin ha inspirerat rockgruppen Twisted Sister till bandets stora hit We're Not Gonna Take It från 1984.

Text och musik: Musiken samt texten till vers 1–4 tillskrivs John Francis Wade 1740 medan vers 5 skrivits några decennier senare av Jean François Borderies. Den svenska översättningen gjordes av Eva Norberg 1974 och 1984.

Nummer i psalmboken: 122.

Populär tolkning: Folkmusikgruppen Krajas version från 2017.

5. Stilla natt

En av världens mest älskade julpsalmer. Enligt legenden föddes psalmen ur en orgelkris med en mus inblandad. En liten gnagare hade skadat orgeln i S:t Nicholas kyrka i Oberndorf i Österrike så illa att den inte skulle kunna användas inför julen 1818. Men då klev organisten Franz Gruber och prästen Joseph Mohr fram och framförde sin nya egenskrivna psalm Stilla natt till gitarrackompanjemang – och resten är historia.  

Text och musik: Musiken är skriven av  Franz Gruber 1818 och texten av  Joseph Mohr 1816/1818. 

Nummer i psalmboken: 114.

Populär tolkning: Sonja Aldéns version från 2014.

6. Ett barn är fött på denna dag

Denna klassiska psalm är skriven av ingen mindre än Martin Luther, dock till en annan melodi. Texten präglas av klassisk luthersk teologi när reformatorn ställer Kristi gudomliga storhet i skarp kontrast med den enkla jordiska platsen för han föddes på.

Text och musik: Texten är skriven av Martin Luther 1535, översatt till svenska första gången 1617 av Olaus Martini och sedan bearbetad 1817 av Johan Olof Wallin. Musiken tros vara en tysk folkmelodi.

Nummer i psalmboken: 126.

Populär tolkning: Christer Sjögrens version från 1994.

7. Giv mig ej glans

Något av det vackraste vårt grannland i öst har skänkt oss. Författaren och poeten Zacharias Topelius och tonsättaren Jean Sibelius ligger bakom denna djupt älskade julpsalm. Texten publicerades första gången som dikt av Topelius, som också var känd tidningsman, i Publicistklubbens tidning JulQvällen, 1887. 

Text och musik: Text av Zacharias Topelius 1887 och musik av Jean Sibelus 1909.

Nummer i psalmboken: 645.

Populär tolkning: Arja Saijonmaas version från 2016.

John Lundvik släpper psalmskiva inför julen