Världen behöver ett Ryssland utan imperietänkande

Ryssland och Europa: En kort idéhistoria

• Författare: Per-Arne Bodin
• Förlag: Norma (208 sidor)
• Genre: Idéhistoria

Rysslands europeiska tillhörighet måste omdefinieras, hävdar Per-Arne Bodin i sin nya bok Ryssland och Europa. Dagens recensent Gunnar Hyltén-Cavallius läser en ”fullmatad och intresseväckande historisk genomgång och analys”. 

Det finns ett stort behov att söka förstå Rysslands bakomliggande skäl till det fullskaliga angreppskriget mot grannlandet Ukraina. Bokutgivningen som rör frågan har varit imponerande, både internationellt och i vårt land. Winston Churchill kallade på sin tid Ryssland en rebus insvept i ett mysterium inne i en gåta.

Nyligen utkom Per-Arne Bodins Ryssland och Europa: En kort idéhistoria. Författaren är professor emeritus i slaviska språk och hedersdoktor i teologi. I en lång rad böcker har han behandlat rysk ortodox teologi, idéhistoria och litteratur. Den nya studien använder olika verktyg för att teckna en bild av Rysslands relation till övriga Europa. En aspekt som andlighet kommer till användning, vilket framstår som ett lyckat grepp.

Bodin menar att det finns två europeiska identiteter, en rysk och en västeuropeisk. De berikar varandra, de har båda positiva och negativa komponenter. Efter det ryska angreppet den 24 februari 2022 måste dock frågan om Rysslands europeiska tillhörighet omdefinieras, hävdar författaren.

På 200 sidor lyckas Bodin presentera en fullmatad och intresseväckande historisk genomgång och analys alltifrån kristnandet av Kiev-riket på 900-talet ända till dagens ryske härskare Vladimir Putin. Utrymmet medger inte något omfattande referat, även om det vore lockande. 

Den östkyrkliga traditionen tecknas övertygande. Här finns, skriver Bodin, ”en djup andlighet, en kontemplativ och meditativ kristendom förborgad. Det är den delen av den ryska traditionen som så många västeuropéer under de senaste hundra åren sökt sig till och ansett sig sakna i sitt eget arv.” Detta bekräftar den bild som ges i en bok jag tog fram ur min hylla, A Faith Fulfilled, om varför kristna i Storbritannien söker till den ortodoxa kyrkan, skriven av Michael Harper, tidigare präst i den anglikanska kyrkan och profil i den karismatiska förnyelsen, numera präst i Antiokias ortodoxa kyrka.

En skillnad mellan de stora kyrkorna i väst och öst är att de senare är organiserade i nationalkyrkor, den rysk-ortodoxa kyrkan, den ukrainsk-ortodoxa kyrkan och så vidare. Här lurar den fara som heter anpassning till den rådande statsmakten. Tydligt kommer det fram i dagens ryska kyrkoledning med patriark Kirill i spetsen. Denne har gett sitt fulla stöd för kriget i Ukraina.

Olika omständigheter gjorde att styrelsemodellen i Ryssland kom att präglas av envåldshärskare. Statsbildningarna blev till autokratier. På medeltiden samlade storfurstar i Moskvariket på sig all makt, längre fram kom Ivan den förskräcklige, Peter den store, Katarina den stora, Stalin, Putin. ”Det finns”, yttrar Bodin, ”en stark tröghetskraft i historien som gör att modeller upprepas.” 

Vad som en gång var Kiev-riket blev till slut tre självständiga stater: Ryssland, Ukraina och Belarus. I slutet av medeltiden hade väst och öst gått skilda vägar. Väst genomgick i motsats till öst renässansen och reformationen. Den ortodoxa kristenheten kom efter brytning med Katolska kyrkan 1054 att isolera sig från övriga Europa. Särdragen är bland annat Jesus-bönen, ikonerna, synen på den Helige Ande. Den ryska inre fromheten har bevarat en tradition från urkyrkan ”i dess fulla kraft, men bristen på socialt engagemang […] kanske bidrog till den katastrof som skulle drabba landet 1917”, heter det.

När båtlaster med idealistiska kristna filosofer på 1920-talet utvisades ur Ryssland med sådana som Vladimir Solovjov, Nikolaj Berdjajev och Sergej Bulgakov, blev en följd att kristenheten i väst fick en oväntad inspiration. De var i allt oense med marxisterna i Sovjetunionen utom i en sak; de ansåg att Europa var depraverat. Kanske är detta något att reflektera över mitt i västerlandets andliga läge den dag som är. 

Till sist ett citat från en av de nutida ryska författarna Sergej Lebedev, vilket på samma gång fångar budskapet i Per-Arne Bodins bok: ”Världen behöver ett Ryssland utan imperietänkande.” 

Det är synd att en så här utmärkt bok störs av slarvig korrekturläsning. Gör om, gör rätt!

Rysk pingstpastor döms till fängelse: Manade församling att inte delta i kriget mot Ukraina