Nyheter | Nyhetskommentar
Förr försökte kyrkorna vara sökarvänliga – nu betonas lärjungaskap
Thomas Österberg: Växande sug efter Bibelns modell att forma lärjungar – där redan kristna får växa och utmanas i sin vardagstro
Ordet lärjungaskap – och att göra lärjungar som gör lärjungar – har jag senaste tiden snappat upp allt oftare bland frikyrkliga pastorer och ledare. Att det finns ett sug efter det globala konceptet ”Practicing the way” – ”praktisera vägen” - är därför inte helt överraskande.
Under en längre period har den ”sökarvänliga” kyrkan betonats, där förkunnelse, språk och tonläge har anpassats för att nå den växande del av befolkningen som aldrig tidigare, eller sällan, har satt sin fot i kyrkan. Ofta befogat efter att alltför många kyrkor har blivit inåtvända och bara talat till de redan frälsta.
Kanske är det delvis en motreaktion till ett ensidigt sökarfokus när lärjungaskapstanken nu aktualiseras mer brett i många frikyrkor. Också de redan kristna har behov av att få växa, formas och utmanas i sin vardagstro; att få praktisera bönen, församlingsgemenskapen, Guds närvaro genom Anden och att få utmanas av undervisning från Bibeln.
Men det kan också finnas andra skäl till att tanken om att leva som en lärjunge enligt biblisk modell får renässans.
Alpha och kulturkristendom
Alphakurserna har blivit en stor framgång i många kyrkor – för nya människor som söker i det andliga och efterfrågar en grundkurs i kristen tro. Men vad händer sedan? Vilket är nästa steg? Här famlar många församlingar fortfarande.
Ungdomar som har växt upp inom kyrkan och inte utmanas och fördjupas i sin tro riskerar att tappa intresset och lämna församlingslivet – något som för frikyrkan är förödande vanligt. Ungdomspastorer efterfrågar lärjungaträning.
När kulturkristendomen är på frammarsch i samhället – och det är lätt att kalla sig kristen utan att det följs av andliga vanor och praktiker – kan det kännas alltmer angeläget för kyrkorna att kommunicera att det är medvetna efterföljare till Jesus Kristus som samlas i församlingen, och som är vägen framåt.
Stora och små församlingar
Uppenbarligen har materialet och konceptet ”Practicing the way” väckt intresse hos både stora, etablerade församlingar och mindre, nystartade kyrkor i främst Pingst, Evangeliska frikyrkan och Trosrörelsen. Hur vägen framåt blir återstår att se när nätverk, översättning av material och mötesplatser formas vidare.
Kyrkorna jobbar förstås med efterföljelse och lärjungaskap också på andra sätt än genom det nätverk som nu växer fram.
Vara med Jesus – och bli som han
Lärjungar som gör lärjungar talas det inte sällan om när nya församlingar grundas eller när kyrkorna tar andra pionjära initiativ. Här är tanken att de kristna ska bli fler genom multiplikation, i enlighet med Jesu missionsbefallning.
Utmaningen att berätta vidare om sin tro och sitt liv med Gud, som de tolv första lärjungarna fick, ingår alltså i de tre områden som nu lyfts fram: att vara med Jesus (bön), att bli som han (forma karaktär) och att göra som han gjorde (tjänst för andra).