Frikyrkorna väntas gå miste om miljoner igen

Frikyrkosamfunden tappade i våras elva miljoner kronor i statsbidrag när myndigheten MUCF tillämpade nya regler från regeringen.

Nu vill MUCF ändra tillämpningen – men det dröjer. Än en gång lär frikyrkorna därför gå miste om miljoner i bidrag.

– Jag skulle tro att det inte blir någon större skillnad den här gången, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag vid MUCF.

Fem traditionella frikyrkosamfund – Equmeniakyrkan, Pingst FFS, Evangeliska frikyrkan, Svenska alliansmissionen och Frälsningsarmén – hade vid förra ansökningsomgången plötsligt tappat två tredjedelar av sina betjänade. På papperet hade antalet betjänade i de fem samfunden på bara ett år sjunkit från 263 000 till 89 000.

Denna papperssanning låg sedan till grund för frikyrkosamfundens miljontapp när MUCF beslutade om hur mycket pengar varje samfund skulle få. 2025 hade de fem frikyrkosamfunden tillsammans fått 22,5 miljoner kronor – i våras fick de 11,5 miljoner kronor.

I verkligheten var de frikyrkliga samfundens antal betjänade i stort sett oförändrade. Skon klämmer vid MUCF:s tillämpning av nya regler från regeringen. Enligt regeringens regler ska varje samfunds uppgifter om själva antalet betjänade granskas av en revisor. Enligt MUCF:s tillämpning av reglerna är revisorns uppgift att kontrollera att samfundet sitter på personuppgifter till varje enskild person som räknas till de betjänade.

MUCF-chefen efter miljontappet för frikyrkorna: ”Det väcker frågor”

Teologiska skäl

Frikyrkliga samfund som av teologiska skäl inte vill ha en stark centralorganisation – och sitta på register över alla betjänade i de lokala församlingarna – har haft svårt att leva upp till MUCF:s krav. Det gäller framför allt Evangeliska frikyrkan och Pingst FFS, som tillsammans tappade nästan 111 000 betjänade på papperet – och 8 miljoner kronor i verkligheten.

MUCF:s generaldirektör Magnus Jägerskog sa i våras till Dagen att ”det är bekymmersamt att de nya reglerna slår negativt för många frikyrkor, som naturligtvis är väldigt viktiga”. Hans myndighet skulle ”gå på djupet och analysera situationen”.

Under våren har MUCF mött trossamfunden och samtalat om situationen och därefter släppt en rapport om frågan.

I den nya bidragsomgången tillämpar MUCF ändå regeringens regler på precis samma sätt som förra gången. Dagen kan berätta att de fem frikyrkliga samfundens antal betjänade den här gången uppgår till sammantaget 99 000 – en ökning med 10 000 sedan förra gången, men alltså långt ifrån det verkliga antalet betjänade.

Finns det anledning att tro att utfallet blir annorlunda den här gången?

– Jag skulle tro att det inte blir någon större skillnad den här gången. Men det kan vara så att det blir ett utfall som inte exakt speglar utfallet i våras, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag vid MUCF, till Dagen.

Hon säger att den så kallade revisorsmallen – med instruktionen om att revisorn ska kontrollera att personuppgifter för varje enskild person finns med – är oförändrad eftersom MUCF vill ha möjlighet att ”se vilka förändringar som vi behöver göra”.

– Och vi vill naturligtvis också lyssna in det som trossamfunden har gett oss som feedback när det gäller statsbidragshanteringen, säger Marie Pettersson Hallberg.

Är revisorsmallen oförändrad därför att MUCF vill hinna lyssna in trossamfundens feedback?

– Nej, men vi behöver tid på oss att arbeta med detta. Nu håller vi på med ett väldigt stort arbete med hur vi ska formulera den här revisorsmallen för att den ska bli rätt. Och det tar lite tid innan vi är klara med analysen av detta.

Skulle det inte räcka att stryka kravet på att revisorns kontroll ska omfatta varje enskild person och i stället låta revisorn göra en stickprovskontroll?

– Stickprovsmodellen kan absolut vara en del av lösningen. Men framför allt vill vi inte ställa krav som inte är nödvändiga. Det är det vi vill analysera, för att trossamfunden ska få en rätt information redan från början. Så vi kan inte hasta fram någonting.

Nu har ni ju haft ungefär ett halvår på er?

– Besluten i förra bidragsomgången kom i april, och sedan har vi haft en sommar däremellan också. Den nya ansökningsomgången öppnade den 1 augusti. Det är väldigt kort tid. Nya regler behöver vi etablera hos trossamfunden innan vi inleder en ansökningsomgång.

Stickprovsmodellen tillämpas redan av MUCF när det gäller statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Kunde ni inte bara ha överfört den modellen till att gälla för trossamfunden också?

– Jag skulle säga att stickprov inte är svaret på allt.

Varför inte?

– Det kan finnas andra sätt också. Stickprov kan vara en av lösningarna, men vi vill naturligtvis undersöka om det finns andra möjligheter. När vi tar fram ny information som ska gå ut till trossamfunden måste vi ha ett bredare perspektiv och utröna fler möjligheter.

Kunde MUCF inte ha tillämpat stickprovsmodellen det här året, och sedan funderat vidare på om det finns en ännu bättre modell för kommande år?

– Som myndighet har vi ett ansvar att ta fram information som är korrekt. Vi hastar inte igenom det. När man går från en modell till en annan är det viktigt att ha något att presentera som är tydligt redan från början. Det blir det inte om man går från en modell till en annan och sedan till en tredje året därpå. Det skulle bli svårt för trossamfunden att hålla alla de sakerna i huvudet.

Ministern efter frikyrkornas miljontapp: Det finns ”förbättringspotential”

MUCF konstaterar i sin analysrapport om effekterna av det nya regelverket att samfund som består av lokala självständiga församlingar, ”där det saknas tradition av hierarkisk och central styrning”, har haft svårt redovisa det faktiska antalet betjänade med de nya reglerna.

Är det viktigare att undvika en tillfällig lösning än att undvika att samma situation uppstår igen när det gäller frikyrkosamfundens problem med att rapportera antal betjänade?

– Vi tycker inte att det är bra att göra flera olika lösningar under resans gång. Som myndighet har vi ett ansvar att ta fram information som är korrekt. Vi hastar inte igenom det. Nu gör vi vårt jobb ordentligt och ser till att vi kommer ut med en ordentlig information till trossamfunden om vad som i fortsättningen gäller. Vi behöver den här tiden på oss för att kunna jobba fram ett generellt regelverk, säger Marie Pettersson Hallberg.

MUCF beslut om organiastionsbidrag till trossamfunden väntas komma i januari 2027. 

Nyhetskommentar: Så enkelt kan frikyrkornas bidragskris lösas