Bibelläsandet i församlingens mitt

Ett av mina allra starkaste minnen från en ledargrupp är från en kväll då vi berättade för varandra hur det låg till med det personliga andaktslivet, det vill säga bibelläsningen och bönen. Ämnet var på inget sätt främmande att tala om men vi hade inte delat med varandra i öppenhet på det sättet förut. Det resulterade i en del tårar, oväntade bekännelser och många uttryck för längtan. Det viktigaste av allt var nog att vi bröt med förlägenheten att tala om hur vi själva förhöll oss till Bibeln och bönen.