Eleonore Gustafsson: Rädsla sätter förnuft ur spel

Under en resa till Rom i höstas gick jag för första gången i vuxen ålder vilse. Jag hade besökt en ekumenisk kvällsbön i Trastevere och skulle promenera hem ensam till hotellet. Jag hade studerat kartan noggrant och memorerat rakaste vägen hem i huvudet. Men vägen blev allt ödsligare och till slut hamnade jag på en folktom gata nästan helt utan belysning. Jag tittade mig omkring och fick syn på en hemlös man uppkrupen i en port. Då fick jag panik, vände om, och tappade helt orienteringen. Trots att jag hade både karta och kompass i mobilen lyckades jag inte förstå vilket håll jag skulle gå, rädslan hade satt mitt förnuft ur spel.