Jag var så trött att det gjorde ont i ögonen när jag tände sänglampan. Men jag hade utarbetat en strategi: om jag höll händerna som skydd över ansiktet kunde jag öppna ögonen sakta, sakta och sedan flytta bort ett finger i taget. Så fort jag lyckats vänja ögonen vid ljuset började jag läsa. I den åldern kunde jag läsa ut flera böcker i veckan, ibland om dagen. Varje morgon jag vaknade i mörkret och kom på att jag var mitt inne i en bra bok blev jag helt pirrig i hela kroppen. Min mamma följde till slut med mig till biblioteket och frågade bibliotekarien om tips på en ny bokserie (en enda bok tog ju slut så fort), men jag hade redan läst alla hon visade.
