Anders Piltz: Den nyttiga kritiken

Vid klassiska institutionen i Lund, där jag verkat sedan trettiotre år, infördes 1866 en helt ny undervisningsform: seminariet. Ordet betyder plantskola. Två gånger i veckan skulle studenterna drillas i textkritik, varannan vecka skulle någon lägga fram en uppsats för diskussion. Textkritiken försöker fastställa vad författare för tusentals år sedan verkligen skrev, bortom alla avskrifter. Uppsatserna ska innehålla ett påstående, som man kan stödja eller avvisa, i båda fallen med solid argumentation. Seminariemodellen spred sig sedan till andra universitet. Nu hålls så kallade seminarier vid Almedalsveckan och i Stockholm Pride, men mer som förkunnelse än som kritiskt sökande av sanningen.