”Politiken måste stödja dem som saknar annat stöd”

Vad går du runt och tänker på just nu?

– Gaza. Att detta får ske, ett livesänt folkmord, utan att de som faktiskt skulle kunna griper in. Och alla andra krig, den våldsamma kapprustning som pågår. Vapenindustrin som går på högvarv för krigsherrarnas och kartellernas räkning. Och hur kan dessa tankar bli till bön och handling?

Vilken biblisk person identifierar du dig mest med och varför?

– Det är lite olika. Men Hagar har ofta varit viktig för mig. Utkastad av människor men sedd av Gud.

Vilken är din största skräck?

– Verkar oklokt att nämna det.

Vad lyssnar du på när du vill varva ner?

– Vindens susningar i löven. Fåglarnas sång. Skulle jag sätta på musik för att varva ner så blev det kanske Jill Scott eller EST. Men nuförtiden längtar jag oftast mer efter tystnaden.

Vilken plats är den bästa du vet?

– De kärastes famnar.

Vilken egenskap hos dig själv har du svårast för?

– Gud är ju ”barmhärtig och nådig; sen till vrede och rik på kärlek”. Jag är ofta tvärtom.

Vad ångrar du?

– Se ovan.

Vad skulle du säga till ditt tonårsjag om du fick chansen?

– "Ska vi dansa? Du får välja musik. Och kom och bo hos mig om du har lust. Stanna så länge du känner för."

När möter du Gud?

– När jag ger upp mina ambitioner om att själv vara Gud.

Hur föreställer du dig livet efter döden?

– Ljust. Som en lättnad.

Vad skulle du vilja säga till Sveriges regering?

– Jag skulle gärna läsa högt för dem ur Dorothy Days bok Vi sår kärlekens frön. Men de tycks inte vilja lyssna på sådana som mig eller Day. Jag skulle vilja säga: Politiken måste stödja dem som saknar annat stöd. Ingen är fri förrän alla är fria. Tidöpolitiken skapar så mycket missmod, uppgivenhet och förtvivlan i mig och för många andra raseras hela tillvaron. Man kan inte tjäna både Gud och Mammon, och Gud står alltid på de mest utsattas sida. Vi behöver en hoppets politik, för barnens och allt levandes bästa.

Dorothy Day förväntar sig mycket av sina medkristna, men ger också tröst

Svenska språkets vackraste ord eller fras?

– Jag är väldigt förtjust i det norrländska verbet ”he”. Men min egen dialekts ”knö” är också omistligt.

Vad finns med på din Bucket List?

– Fred på jorden.

När och var var du som lyckligast?

– Kanske vissa stunder i leken. När balansen är den rätta mellan struktur och spontanitet, vila och aktivitet.

Vilken person, död eller levande, skulle du vilja äta middag med?

– Någon äldre släkting, någon förmoder eller förfader jag aldrig hann träffa. Det hade varit intressant att jämföra våra livsvillkor och erfarenheter.

Vilken kristen författare läser du helst och varför?

– Paulus. Franciskus av Assisi. David Foster Wallace. Eva-Stina Byggmästar. De som får den radikala kärleken att lysa.

Vad får dig att ligga vaken i vargtimmen, och vad hjälper dig att somna om?

– Vi har ett förbud mot att tänka på viktiga saker eller lösa problem under natten. Det gäller att inte oroa sig för vakenheten, utan bara försöka slappna av och vila så gott det går.

Nämn ett bönesvar du fått.

– Hela tillvaron är ju full av bönesvar. Jag och mina närmaste lever och har mat för dagen och luft att andas, ännu en dag, och gåvan att glädjas i varandras gemenskap. Samtidigt har jag vänner som utvisats och lever i akut kris, och som är djupt saknade här. Och andra som saknar uppehållstillståndets trygghet och framtidstro. Herre, förbarma dig! Som Peter Maurin ber: Befria de rika från deras rikedom och de fattiga från deras fattigdom.

Din käraste ägodel?

– Sådant jag ärvt och förknippar med kära människor och platser. Och jag saknar mitt ordenskors, som kom bort för någon vecka sedan. (Tillhör Franciskus tredje orden.)

Vad vill du ska spelas på din begravning?

– Min bror Andil Dahl är en fantastisk musiker. Om han överlever mig vore det fint om han ville improvisera något på klarinett. Och så O store Gud som psalm.