Vi kan inte ha Fadern utan att också ha församlingen

På andra sidan jordklotet lärde jag mig att kärlek till ett barn inte bryr sig om blodsband. Vi åkte till Seoul i Sydkorea för att adoptera en pojke. Vi hade inte samma hudfärg. Vi hade inte samma språk. Vi hade helt olika DNA. Vi hade egentligen ingenting gemensamt förutom att adoptionsbyrån hade parat ihop oss. Blod är tjockare än vatten sägs det. Ja, men kan släktskap uppstå mellan främlingar? Kan kärlek bilda nya lojaliteter?