Om inte frikyrkan håller de demokratiska principerna högt, vem skall då göra det?

Jag tror att jag var tolv år när jag blev invald i min församlings “litteraturkommitté”. Det var förstås alldeles för ungt, men jag fick väl en slags dispens. Jag hade följt med pappa både på sammanträden och stått vid bokbordet när det var bokförsäljning. Övriga aktiva accepterade mitt engagemang. Och det gav mig både självkänsla och tillhörighet. Här fanns en grupp vuxna som var intresserade av att ha med mig, jag fick lov att göra nytta och jag lärde mig föreningsdemokrati.