Debatt

Dags att sätta solpaneler på alla kyrktak

En insikt om att vi lever i ett klimatnödläge utmanar oss utifrån evangeliet till djärva och nytänkande handlingar på livets alla områden, skriver Lennart Renöfält och Ewert Bengtsson.

Klimatkrisen är ett faktum som vi påminns om nästan varje dag. Allt fler församlingsmedlemmar blir medvetna om detta och en ökad insikt växer fram om att vi som kristna har ett särskilt ansvar och särskilda möjligheter.

Gud utmanar oss till omsorg om skapelsen. Redan i Bibelns första bok ger Gud oss uppdraget att bruka och vårda skapelsen. Vi är en del av denna skapelse. Vi kan inte ställa oss vid sidan om utan lever i ett ömsesidigt beroende med allt annat skapat.

En insikt om att vi lever i ett klimatnödläge utmanar oss utifrån evangeliet till djärva och nytänkande handlingar på livets alla områden. Här vill vi fokusera på möjligheten att sätta upp solpaneler på kyrktaken som en konkret handling utifrån vårt lärjungaskap.

Kommer din församlings kyrktak bidra till omställningen till en hållbar framtid? Nu är det upp till var och en av oss att svara ja till den möjligheten.

—  Lennart Renöfält och Ewert Bengtsson

Det finns ett växande antal församlingar som redan installerat solpaneler, men jämfört med alla tak som finns på kyrkor och församlingars fastigheter är det ett försvinnande litet antal. Det kan vi tillsammans ändra på.

Det finns många anledningar att satsa på solpaneler på kyrktaket:

  1. Det är ett synligt vittnesbörd för människor i staden eller bygden om att vi som församling förstår att vi måste ställa om till fossilfri energiproduktion och ge vårt bidrag till en värld inom de planetära gränser som Gud skapat. Ett engagemang i dessa frågor är en fråga om trovärdighet. För att världen ska tro, måste vi visa i handling att vi förstår vad det klimatnödläge vi lever i kräver av oss. Jakob skriver till oss “Om en broder eller en syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: ‘Gå i frid, håll er varma och ät er mätta’, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar är den död” (Jak 2:–17). Våra kyrkor har en lång tradition av aktivt stöd till människor i materiell nöd. I dag är det dags att inse att passivitet i klimatkrisen innebär en tro utan gärningar.
  2. Hela beslutsprocessen i församlingen blir en utbildning och en inspiration också för enskilda församlingsmedlemmar. Kan vi ha solpaneler på kyrktaket kanske jag kan ha det på mitt villatak också? Men låt det inte stanna vid en teknisk fråga utan ta chansen att aktualisera våra trosmässiga motiv för ett engagemang. Här finns också fina möjligheter att bjuda in andra till samtal om hur vi tillsammans bidrar till den nödvändiga omställningen.
  3. I de allra flesta fall torde solpanelerna bidra till en förbättrad ekonomi för församlingen. Framför allt på sikt. Hur elpriset ser ut i framtiden vet vi inte, men nyligen har vi erfarit att det kan öka kraftigt. Solpanelerna är alltså också uttryck för ett gott förvaltarskap av våra ekonomiska resurser.
Stuguns kyrka installerar solpaneler. Som första äldre kyrka i landet fick Stuguns kyrka i östra Jämtland i år solpanel på taket. Tidigare förfrågningar har fått nej från Riksantikvarieämbetet.

De församlingar som redan installerat solpaneler på sitt kyrktak har lärt sig mycket. När en församling bad om hjälp i Equmeniakyrkans Facebookgrupp Klimat/Hållbarhet blev det många positiva svar från såväl stora som små församlingar. Här några erfarenheter från en av dessa församlingar:

Uppsala Missionskyrka beslöt under hösten 2018 att utreda möjligheterna att sätta solpaneler på kyrktaket. Efter ansökan om bygglov, val av leverantör och insamlingskampanj kunde solpanelanläggningen starta ett år senare. Den har 255 paneler med en total toppeffekt på 85 kW. Produktionen hittills är 170 000 kWh vilket är hälften av den totala elförbrukningen.

Under sommarmånaderna produceras ett stort överskott som säljs, tyvärr till ett lägre pris än den el som köps men besparingen blir ändå cirka 80 000 kronor om året. Anläggningen kostade cirka en miljon, vilket till 20 procent täcktes av statsbidrag, 30 procent samlades in och resten upplånades i bank. Man räknar med att ha betalat av anläggningen på cirka 10 år.

I dag finns inte längre statsbidraget för organisationer eftersom det har ersatts av en ny sorts rotavdrag för privatpersoner. Panelerna har dock blivit mer än 20 procent billigare så kalkylen kan nog bli likartad i dag.

Att få bygglov kan ibland vara besvärligt eftersom kyrkor i regel klassificeras som “kulturellt särskilt värdefull bebyggelse”. Det finns numera solpaneler som kan integreras bättre i taket eftersom de ser ut som vanlig takplåt eller tegelpannor. Tyvärr är de dyrare men de kan fortfarande vara lönsamma.

De flesta solpaneler tillverkas i Kina och det finns frågetecken kring produktionens miljövänlighet och arbetskraftens villkor. Men det finns företag i Sverige som tillverkar tunna paneler med lägre miljöpåverkan.

Kommer din församlings kyrktak bidra till omställningen till en hållbar framtid? Nu är det upp till var och en av oss att svara ja till den möjligheten.

Fler artiklar för dig