Kultur | Kulturessä
"I den allmänna trevnaden var det ändå läge att fråga. Kan man se vilket kön barnet har", skriver Dan Salomonsson i sin kulturessä.
Getty Images
Dan Salomonsson:
När vi väntade barn tog man för givet att det fanns två kön
"Med obegränsade valmöjligheter förvandlas friheten till oro, och frustration", skriver Dan Salomonsson
Vi kände oss erfarna och ganska vana med miljön när vi stegade in på ultraljudsundersökningen. ”Det här kan vi känslan” boostades av att ha två blöjbarn hemma och en tredje bebis på väg. Allt verkade okej på bilderna och det togs mått och bestämdes ett troligt förlossningsdatum samtidigt som vi småpratade om småbarnslivet. Om jag inte missuppfattade det hela så fick inte barnets kön avslöjas i det läget. Men i den allmänna trevnaden var det ändå läge att fråga. Kan man se vilket kön barnet har? Inte för att det hade någon som helst betydelse för oss, men nyfiken är man ju. Hon som skötte undersökningen var uppenbart van att parera just den frågan. ”Sa ni att ni har två barn hemma, en pojke och en flicka?”. Eftersom vi hade en av varje kunde hon i alla fall säga att det inte fanns något som tydde på att det var en pojke.
