Krönikor
Kristian Lundberg: Att vara människa
Att vara människa är att känna skuld, vara utlämnad, ta emot förtvivlan – och brista.
Att vara människa innebär att vara i en konstant process. Vi är och blir till i en pågående rörelse av vinst och förlust, tro och tvivel. Vi är inte hela, slutna och färdiga som lösta gåtor. Vår uppgift är en annan. Vi blir till genom mötet med den Andre, den som inte är jag, för jag är begränsad. Nattvardens mysterium lär oss det. Vi deltar rent konkret i nåden, just precis som vi är – och tillsammans med andra. Ändå rör vi oss genom städer, på arbeten, biografer, varuhus, sovrum som om vi var just fullbordade, som valde vi aldrig fel, som hade vi ett svar redan innan frågan ens blev ställd. Vi blir till slut onåbara också inför oss själva.