Själv möter jag Gud mer än någon annanstans i konsten

Den katolske biskopen Anders Arborelius har sagt något i stil med “italienarna möter Gud på plazan och svenskarna på playan”. Jag kan citera honom fel, men innebörden minns jag: sydeuropéer har en tendens att få gudsupplevelser i relation till sina medmänniskor. Vi svenskar blir däremot religiösa i naturen. Ställda inför fjällens taggiga evighet, insvepta i skogens stilla sus, då kan vi svindla lite, tillåta oss att yttra den svenskaste av meningar: “Jo, jag tror nog på något, inte en skäggig gubbe i himlen, men…”