Forskare tvivlar inte på Jesu liv

Artikeln i Aftonbladet den 6 januari, där amatörhistorikern Roger Viklund påstår att Jesus aldrig existerat, har blivit mycket uppmärksammad. Låt oss därför undersöka Viklunds fyra argument om Jesus existens.1. Utombibliska källor om Jesus. För det första avfärdar Viklund alla utombibliska källor och hävdar att "ingen historiker har uppmärksammat hans liv". Men det är fel. Vi har tillgång till tio icke-kristna källor som nämner Jesus, eller människors tro på Jesus, inom en tidsram av 150 år efter hans liv.Som en jämförelse kan nämnas att den romerske kejsaren Tiberius, kejsare över hela det väldiga romerska imperiet, inte omnämns i fler källor. Det finns tio källor om Tiberius inom en tidsram av 150 år från hans liv! Självklart måste källvärdet hos olika källor, om både Jesus och Tiberius, diskuteras och värderas, men det går inte att bara rakt av underkänna dem.2. Paulus som källa om Jesus. För det andra hävdar Viklund att Paulus var "ovetande om nästan allt evangelierna påstår" och inte kände till att Jesus nyligen levt på jorden. Även detta är fel. Paulus ger tydliga exempel på att han känner till Jesus liv.I 1 Korintierbrevet beskriver han Jesus död, begravning och uppståndelse som verkliga händelser som bevittnats av personer som fortfarande är i livet. Bland vittnena nämner Paulus Petrus och Jakob, personer som han själv kände. Även utifrån Apostlagärningarna är det tydligt att Paulus är väl insatt i Jesus livsöde.Ett av Viklunds viktigaste argument för att betrakta Paulus som ovetande om Jesus är frånvaron av detaljerad biografisk information: "Paulus tystnad är obegriplig om man ska tro att evangeliernas Jesus har funnits".Igen har Viklund fel. Paulus besökte Jerusalem efter sin omvändelse för att tala med dem som var Jesus lärjungar från början. Att han sedan inte skriver ett eget evangelium är inte så konstigt som Viklund låter påskina. Förklaringen är att det fanns ögonvittnen som redan offentligt gav sina vittnesmål. Paulus kunde därför koncentrera sig på att utlägga betydelsen av Jesus liv, död och uppståndelse.3. Evangelierna som källor om Jesus. För det tredje avvisar Viklund evangelierna som källor om Jesus. Han förnekar forskningens vedertagna datering av evangelierna och menar att de "troligen tillkom … vid sekelskiftet år 100". Här har Viklund hela bevisbördan. Standarddateringen är att evangelierna skrevs med början på 60-talet och att alla fyra var skrivna före år 100, alltså under den tid då ögonvittnena fortfarande levde. Trenden i dag är dessutom snarare att datera tillbaka evangelierna ytterligare.Ett rimligt antagande är att Apostlagärningarna skrevs under första hälften av 60-talet, det vill säga innan Paulus fall avgjordes. I så fall är Lukas evangelium skrivet i början av 60-talet eller i slutet av 50-talet. Och Lukas evangelium är ju skrivet efter Markus, som i så fall går tillbaka till 50-talet. Oavsett den exakta dateringen kan vi konstatera att det finns ett omfattande ögonvittnesmaterial från Jesus samtid.Viklund menar också att vi i evangelierna inte har fyra källor, utan endast en enda källa eftersom "Matteus och Lukas skrivit av Markus, och … Johannes troligen också bygger på Markus".Men det hjälper inte Viklund att reducera källorna från fyra till en – den största skillnaden är ju alltid den mellan noll och ett! För frågan om Jesus existens räcker det mer än väl med ett så utförligt material som Markus evangelium. Och oavsett hur vi beskriver relationen mellan de fyra evangelierna kvarstår det faktum att vi har tillgång till ett historiskt material om Jesus från Nasaret; hans liv, hans undervisning, hans avrättning och hans påstådda uppståndelse.4. Evangelierna och mysteriereligionerna. Viklunds fjärde argument är att evangelierna "sammanställts från en mängd mytologiska källor, där en gudsson vid namn Jesus fått förkroppsliga dåtidens högsta ideal".Denna tankegång fanns bland en del forskare under 1900-talets första hälft, men har övergivits av de flesta forskare i dag. Skillnaderna är nämligen mycket mer dramatiska än likheterna, vilket inte är förvånande. Kristen tro växte ju fram inom och byggde på judisk tro, medan mysteriereligionerna var en del av den grekisk-romerska kulturen, som judendomen stod i opposition till.Mysteriereligionernas inflytande i Palestina vid denna tid var obefintlig. Historikern Michael Grant menar att "judendomen var en miljö där läror om mytiska gudar som dör och återuppstår var så främmande att tanken på en framväxande fabrikation av sådana läror ur denna kulturs mitt är mycket osannolik".Slutsatsen: Jesus har funnits. Inget av Viklunds fyra argument håller och därmed faller också hans slutsats. Teologen Samuel Byrskog sammanfattar läget inom Jesus-forskningen på följande sätt:"Ingen seriös exeget betvivlar i dag att Jesus existerat. Sporadiska försök görs visserligen fortfarande att bortförklara Nya testamentets vittnesbörd om Jesus verkliga existens, men dessa ansatser uppvisar oftast föga exegetisk insikt och är numera allt mer sällan gjorda av personer med ordentlig exegetisk skolning. Bland de forskare som besitter de nödvändiga kunskaperna för att bedriva exegetiskt arbete förnekar numera inte ens de som är mest kritiskt lagda att Jesus funnits."Det är ställt bortom varje rimligt tvivel att Jesus från Nasaret existerat. Den verkligt intressanta frågan handlar i stället om hans identitet: Vem var han?