Ledare
Du kan inte både vara präst i Svenska kyrkan och predika om gudinnan Ma
Erik Helmerson: Klokt av Ellen Jakobsson att avkraga sig själv.

Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Kanske fick det uppmärksammade ärendet med Ellen Jakobsson det bästa tänkbara slut.
Hon är prästen som blev avkragad i maj 2024 för att hon, enligt domkapitlet, har ”en annan syn på sakramentet nattvarden än den som hör till Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära”. Jakobsson överklagade, och beslutet drogs tillbaka av överklagandenämnden. Kragen på igen.
Men så anmäldes hon på nytt, den här gången för ord och bilder som hon postat i sociala medier. Och nu har Ellen Jakobsson själv fått nog: i ett öppet brev till Stockholms stifts biskop skriver hon att hon vill ”skiljas” från Svenska kyrkan: ”Inte för att jag förlorat min tro, utan för att kyrkan inte är en trygg plats för den tro jag bär.”
Nog verkar det som ett rimligt beslut. Jag är långt ifrån en expert på Svenska kyrkans prästprocesser, men med tanke på vad Jakobsson skrivit om sin tro känns det som att en avkragning hade varit allt annat än kontroversiell.
”Jag vill vara det levande altaret”, skriver hon i sitt öppna brev, ”där Kristus och Gudinnan, Jesus och Freja, visdom och eld, blod och ande, allt får plats.”
Någon ordning måste det vara även i en kyrka som vill följa med sin tid.
Erik Helmerson
Tidigare har hon på Facebook skrivit om att det känns mer sant ”att tro på Gudinnan än Guden”, vilket Dagen tidigare rapporterat om. Om de Marior som fanns i Jesu närhet har hon skrivit att Maria ”inte bara var ett kvinnonamn utan en titel för de prästinnor som tjänade Ma, Modersgudinnan!”
Ellen Jakobsson beskriver sig själv som en mystiker. En sådan står lite vid sidan om, ser sådant andra blundar för, säger sanningar som ibland är obehagliga, ibland olydiga – men alltid oberäkneliga, oförutsägbara. Det har alla samfund behov av.
Men de kan inte alltid vara präster. Viss tolerans behövs i alla rörelser, men du kan inte kandidera som Miljöpartiets språkrör och samtidigt hålla brandtal om att klimatförändringarna är pk-nys. Någon ordning måste det vara även i en kyrka som vill följa med sin tid.
Ibland måste man helt enkelt välja: Behålla kragen eller fortsätta att predika Freja, Gudinnan och Ma. Det är klokt av Ellen Jakobsson att ta konsekvenserna av detta.