Vågar president Trump skaffa sig 1,4 miljarder motståndare?

Har USA hotat att angripa Vatikanen militärt? Ja, om man får tro en omtalad artikel på mediesajten The Free press.

Enligt den italienska reportern Mattia Ferraresi kallade försvarshögkvarteret Pentagon i januari till sig Vatikanens dåvarande nuntie (ambassadör). Orsaken var det tal samma månad där påve Leo XIV – enligt vissa tolkningar – uttryckte sig syrligt om Donald Trumps utrikespolitik. Bland annat gav påven starkt stöd till den regelbaserade världsordningen, FN och metoder som diplomati och dialog för att lösa konflikter mellan stater. 

Pentagon ska enligt Ferraresi inte bara ha kritiserat Vatikanen för talet. Det ska också ha förekommit varningar om att USA är starkt nog att få som det vill – och anspelningar på Avignonpåvedömet, där den franske kung Filip på 1300-talet tog kontroll över katolska kyrkan med makt och flyttade påvestolen till från Rom till Avignon.

The Free press hänvisar till anonyma källor, och Vita huset dementerar uppgifterna och kallar dem ”mycket överdrivna och förvrängda”. Men det är svårt att förneka att stämningen i rummet mellan USA och Vatikanen, med den amerikanske påve Leo, blir allt frostigare.

Så sent som i tisdags kritiserade påven Trumps hot om att krossa hela den iranska civilisationen: ”Det är sannerligen oacceptabelt. Det handlar om internationell lag, men vad mera är: det är en moralisk fråga”, sa han till journalister i Rom.

Då hade han redan på palmsöndagen predikat att ”Jesus lyssnar inte på böner från krigsmånglare” och att ”Gud alltid förkastar våld”. Det ligger nära till hands att tolka budskapet som ett indirekt svar på den amerikanske krigsministern Pete Hegseths tendens att försvara kriget mot Iran med referenser till Guds vilja.

Det spekuleras också om påvens kommande resa till den beryktade flyktingön Lampedusa i Medelhavet, dit han åker den 4 juli – på USA:s nationaldag. Slump eller budskap?

Svårt att hitta någon i Israel som ens låtsas vara nöjd med att kriget avslutas i detta läge

”Hur många divisioner har påven?” Stalin ska ha ställt den retoriska frågan i andra världskrigets slutskede, som en hånfull kommentar om Vatikanens reella makt. Svaret är förstås: Fler än du tror. Drygt 1,4 miljarder människor, 18 procent av jordens befolkning, är i dag katoliker. Många av dem lyssnar på påven som större auktoritet än aldrig så bullriga och mäktiga världsledare.

Hittills har både Vita huset och Vatikanen ändå suttit på händerna och hållit tillbaka den öppna kritiken. Orden som utväxlats har mestadels varit inlindade och underförstådda. Påve Leo var snabbt ute och välkomnade veckans vapenvila mellan USA och Iran, och till och med Donald Trump lär inse att Vatikanen vore en besvärlig motståndare.

En sak är säker: Ingen frimodig kyrka kan böja sig för dekret från stater, inte ens världens mäktigaste stat. Hur bullrande starkt USA än är så väger det lika lätt som Trumps lugg mot evangeliet.

Erik Helmerson: Är Iran verkligen närmare frihet och demokrati än före kriget?