När ska kristna sluta tala illa om varandra?

Min son konfirmerades på bönsöndagen för snart fyra år sedan. Det är en gudstjänst jag minns med en blandning av sorg och glädje. Prästen började nämligen predikan med att förklara hur konstiga pingstvänner är som pratar i tungor. Han försäkrade att han inte var en sådan som talade i tungor – vi kunde vara lugna. Han förspillde möjligheten att predika om bönens fascinerande värld för ovana gudstjänstbesökare, men valde i stället att visa att han minsann var normal (i motsats till pingstvänner). Till saken hör att prästen visste att min son bara några veckor tidigare döptes i den frikyrka vi tillhör som familj.