Annons
Annons
Ledare
USA:s attack mot Iran – ingen vet hur det här kommer sluta
Frida Park: Irans hot mot Israel är direkt existentiellt
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Det var den 13 juni som Israel angrep flera mål i Iran som i sin tur svarade med att beskjuta främst Jerusalem och Tel Aviv. Natten till söndagen, en dryg vecka senare, angrep amerikanska flygplan flera av Irans anrikningsanläggningar. Anfallet markerar ett skifte: Regionen har kastats in i ett än mer akut skede, ett som har flera tänkbara vägar framåt.
Det många hoppas på är ett scenario där Iran kryper tillbaka till förhandlingsbordet och kapitulerar. Men regimen kan också välja att attackera amerikanska mål. Mellan de två extremerna finns många andra alternativ. Reuters rapporterar att Irans utrikesminister Abbas Araghchi planerar att åka till Moskva för överläggningar.
Det är en osäker framtid världen i dag går till mötes, men det instabila läget vi nu befinner oss i beror på att en Putinallierad skurkregim kan ha kapacitet att avfyra kärnvapen och därmed utsätta världen för en potentiell katastrof.
Kärnenergiavtalet från 2015 stipulerade att Iran bara fick anrika uran till en renhetsgrad om 4 procent (långt under de 90 procent som krävs för kärnvapen). I utbyte lättades sanktionerna. Men 2018 lämnade Donald Trump avtalet och införde sanktioner och Iran å sin sida trappade upp anrikningen av uran. Som ledarsidans kolumnist Lars Adaktusson skrev nyligen har FN:s atomenergiorgan IAEA varnat för att den iranska regimen anrikat uran upp till 60 procent.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer ställer sig i ett uttalande i The Independent bakom Trumpadministrationens beslut: ”Irans kärnvapenprogram är ett allvarligt hot mot internationell säkerhet. Iran kan aldrig tillåtas utveckla kärnvapen och USA har vidtagit åtgärder för att lindra det hotet”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stämmer in i sina kollegors kommentarer om att Iran aldrig får utveckla kärnvapen, men framhåller även att internationell rätt måste respekteras, efter USA:s attack.
Sveriges tidigare moderata statsminister, Carl Bildt, skrev strax efter söndagens anfall på plattformen X att han inte vill se något uttalande från EU om att USA har rätt att försvara sig. Kritik mot stödet för USA:s inblandning hörs även från Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, som på plattformen Bluesky frågar om man alltså kände till ett nära förestående anfall mot Israel från Irans sida.
Det instabila läget vi nu befinner oss i beror på att en Putinallierad skurkregim snart kan ha kapacitet att avfyra kärnvapen och därmed utsätta världen en potentiell katastrof.
Nu är det ingen nyhet att Irans regim har som mål att förinta Israel och att stödet till Hamas möjliggjorde massakern 7 oktober. Hotet från Iran mot Israel är alltså rent existentiellt, som David Lega, senior rådgivare, European Jewish Association, skriver i Journalisten (19/6). Omvärlden måste, självklart utan att kränka internationell rätt, verka för att den iranska regimens ambitioner att tillverka kärnvapen stoppas.
Sveriges nuvarande moderata statsminister, Ulf Kristersson, uttalar sig också han på X: ”För Sverige förblir det viktigt att Iran inte utvecklar kärnvapen. Det är också viktigt att våldsspiralen i Mellanöstern stoppas. De-eskalering, återhållsamhet och en återgång till samtal och diplomati är nu av största vikt.”
Kärnvapenskrammel. Ökande dödssiffror. Eskalerande konflikter i en redan instabil region. Skulle kriget fortgå kan det utöver fortsatt stigande dödssiffror dessutom få påverkan på den globala ekonomin. Iran är världens fjärde största innehavare av oljereserver. Landets olja spelar en viktig roll i den globala energiförsörjningen, särskilt för länder i Asien även om återinsatta internationella sanktioner påverkat oljeexporten. Och om Natolandet USA fortsätter att engagera sig i kriget kan det komma att få konsekvenser för försvarsalliansen, och därmed Sverige – även om det är för tidigt att sia om på vilket sätt.
Oavsett hur omvärlden kan komma att påverkas påpekar Isabell Schierenbeck, professor vid Göteborgs universitet, till SvD att Iran är extremt försvagat, landet har inga allierade i Mellanöstern: ”Alla arabstater är delvis nöjda, skulle jag säga, med att Israel slår mot Irans kärnteknikprogram”.
Den iranskfödda svenskkyrkliga prästen Annahita Parsan säger till Dagen att befolkningens stöd till regimen är lågt. Protesterna år 2022 fick efter att moralpolisen brutalt mördat 22-åriga Mahsa Jina Amini för att hon inte burit hijab på ett ”korrekt sätt” visade folkets längtan efter frihet. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet sa 2024 DN att missnöjet gror, även efter att protestvågorna dog ut då demonstranterna i hundratals misshandlats och dödats. Många hoppas nu att Israel och USA ska befria det iranska folket från förtrycket.
