Nyheter
”I grund och botten är demokrativillkor skitbra”
MUCF-chefen uppmanade alla att ha lite is i magen då problemen med demokrativillkoren togs upp i (G) som i Gud-seminariet
Mer från Almedalen
-
Felicia Ferreira: Dygder är demokratins bortglömda infrastruktur
-
”Det här är en helt absurd toleransideologi”
-
Brandtalet, klädslumpen och det vackraste med Almedalsveckan
-
Ärkebiskopen: ”Åh, vad skönt att få slippa den sekulära statsreligionen”
-
Vimlet i Visby blir modellen för kyrkans roll i demokratin
-
Pastorn och ministern oense om att sätta barn i fängelse
-
”Vi som kristna ska vara stolta över att kunna skapa sådana här rum”
-
”Tänk på detta när Egypten gör succé i fotbolls-VM”
-
Här ryker Joel Halldorf och Jakob Forssmed (KD) ihop i Almedalen
-
Här utlyser biskop Erik Eckerdal frid över Almedalsveckan
Varför deppa ned sig över uteblivna pengar? Panelen i (G) som i Gud hade visserligen en del invändningar mot de nya demokrativillkoren för trossamfund, men ville också lyfta hur pass viktigare visioner och engagemang är.
VISBY. Ja, det har funnits en rädsla från kyrkornas håll. Och ja, det finns en del beslut som man inte uppskattar efter att demokrativillkoren införts.
– Vi har välkomnat villkoren, men det är först nu vi ser hur de implementeras, konstaterade Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd (SKR).
På (G) som i Gud-seminariet berättade hon att det fortfarande råder en viss osäkerhet. Kan exempelvis staten rycka miljoner från ett samfund bara för att en enskild individ säger något olämpligt? Hur nervös behöver man som troende vara för staten?
Är inte allt
Med sig uppe på scenen hade hon pingströrelsens nya ledare Johanna Bode, den rörelse som kanske drabbats värst av alla, som tappat 5,9 miljoner kronor från ett år till ett annat på grund av att det varit så svårt att få pingstvänner att registrera sig enligt de nya reglerna.
– Pengar gör skillnad, konstaterade Johanna Bode.
Men pengar är inte allt. För de flesta pingstförsamlingar finansierar i hög grad sin egen verksamhet och är inte beroende av staten. Däremot kan ett nej till bidrag skada relationen och tilliten, exempelvis mellan en kommun och en församling.
Pingstledaren, och övriga kyrkliga representanter på plats, var dock mer intresserade av att dela med sig av trossamfundens engagemang för en bättre värld, snarare än att begråta sig över uteblivna bidrag.
– Det är så många som utifrån sin tro, sin kallelse från Gud, är med och bidrar till en förbättrad värld, konstaterade Johanna Bode.
Att tron är en viktig drivkraft till förändring var huvudtemat för Niclas Lindgren, direktor på PMU, då han tog åhörarna med på en resa ut i världen. För om man i Sverige ofta är något skeptisk till religiösa aktörer från myndighetshåll, så är kyrkorna i andra delar av världen snarare motorn till samhällsförändring.
Is i magen
På plats i panelen fanns också Magnus Jägerskog, myndighetschef på MUCF, som sedan årsskiftet även hanterar bidragen till trossamfund.
– I grund och botten är demokrativillkor skitbra, löd hans recension av den nya lagen.
För staten behöver verktyg för att hindra att bidrag går till vissa extrema religiösa grupper.
Men visst kunde även Magnus Jägerskog se problemen, exempelvis frikyrkornas dilemma att registrera sina medlemmar, vilket underlättar då han själv är frikyrklig. Men med tanke på att det här är en ny lag så hade han en enkel uppmaning.
– Vi måste ha is i magen.
Magnus Jägerskog förutspådde att lagen inom en snar framtid kommer att prövas juridiskt. På så sätt kommer den osäkerhet som fortfarande finns, och som Sofia Camnerin gav uttryck för, troligtvis försvinna på sikt.
Märklig diskrepans
Johanna Bode lyfte också en något märklig sak, att staten och kommunen ibland inte verkar veta vad den andre gör.
– Det är ofta en större förståelse på statlig nivå för vad vi gör och vad vi sysslar med, än på kommunal nivå, menade hon.
Hon exemplifierade med sin egen hemstad, Göteborg.
– Om vi ber en bön eller säger något om Jesus får vi inga bidrag för vår barnverksamhet, men vi kan få statliga pengar för samma verksamhet.
Den diskrepansen menade hon var märklig.
Blicka framåt
Med i panelen fanns också Sara Kukka-Salam, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet, samt kommunpolitiker i Solna. Hon är själv muslim, men hängde på sina kristna vänner på scenen med ett litet peptalk: att inte fastna i att bevara det man har och det som varit, exempelvis att frikyrkorna en gång i tiden var med och kämpade för demokratins genombrott.
– Vi formar också demokrati framåt, var hennes budskap, där hon menade att trossamfunden har en viktig roll att spela.