Vad har den tretåiga hackspetten gjort Ebba Busch för ont?

Några ord i Ebba Buschs partiledartal i Almedalen fick mig att skärpa öronen.

Handlade det om kristna värderingar? Om Guds plats i politiken? Nej, om en hackspetts plats i den svenska skogen.

Erik Helmerson Erik Helmerson Erik Helmerson Ledarskribent

Ledarskribent på Dagen

”Det är sjukt att människor behöver vänta år på ett bygglovsärende. Och att en tretåig hackspett som någon – eventuellt, kanske, möjligtvis – har sett kan lägga en hel skog i träda”, utropade KD-ledaren.

Vad handlade det där om?

Det handlade med stor sannolikhet om ett skogsavverkningsärende i Åre kommun, Jämtland. Där har en markägare nyligen fått nej från högsta instans till att hugga ner 37,5 hektar av sin skog. Orsak: Marken är naturskog, alltså med höga naturvärden, historiskt utsatt för liten mänsklig påverkan och gynnsam för biologisk mångfald. 

I denna skog bor Ebba Buschs Almedalsmåltavla. 

Här gör Ebba Busch som Martin Luther – spikar upp sina teser

Den tretåiga hackspetten, Picoides tridactylus, är enligt sajten fågeln.se svart och vit, hanen har gul hjässa. Den gillar att äta insekter och larver och dess läte beskrivs som ”ett vasst ’gygg’”.

Det är inte så att ”någon eventuellt, kanske, möjligtvis” har sett hackspetten i den aktuella skogen i Åre kommun. Tre myndigheter varav två domstolar har slagit fast att den finns där, och ingen annan än Ebba Busch har såvitt jag vet antytt något annat. 

Myndigheterna tycks också vara mer bekymrade än Busch för artens välmående. Skogsstyrelsen konstaterar i sitt yttrande till Östersunds tingsrätt att den tretåiga hackspetten är ”nationellt rödlistad som nära hotad”. Den utvecklas negativt i hela landet, även i Jämtland. Mellan år 2001 och 2012 minskade den med 35 procent.

Inte heller för de områden där hackspetten trivs ser det lysande ut. Mellan 2000 och 2013 minskade artens ”fungerande trakter” enligt Skogsstyrelsen med omkring 26 procent. ”Det moderna skogsbruket påverkar landskapet på ett sådant (sätt) att förutsättningarna för tretåig hackspett att finnas kvar försvinner på många områden i Jämtland”.

Betyder detta att saken är klar, att all avverkning av naturskog omedelbart måste stoppas? Nej, så enkelt är det inte. Skogsbruk är en mycket komplicerad fråga där äganderätt ofta krockar med bokstavligen livsviktiga naturvärden och där varje fall måste granskas varsamt.

Vad jag inte förstår är Ebba Buschs plötsliga raljans mot just den tretåiga hackspetten, som säkert inte anser sig ha begått några större fel i sin förhoppning att få överleva som art. Är det verkligen ”sjukt” att vi människor åtminstone förväntas avvakta rättslig prövning innan vi sprätter iväg med våra fantastiska maskiner och röjer skogar med obeskrivliga naturvärden?

De svenska naturskogarna är ekosystem som tyst bubblar och sjuder av liv. Gamla träd växer intill unga, björk intill gran. När trädet till sist faller och dör börjar dess andra liv, död ved blir hemvist för insekter, svampar och växter. I de ihåliga träden finns mulm – detta underbara gamla ord – som består av lös ved och lämningar från djur och bildar en unik livsmiljö. Det hela är ett skapelsens mirakel som pågår dygnet runt, året runt.

Enligt SVT är det bara 10 till 15 procent av den svenska skogen som ännu är naturskog. Urskogen, den som aldrig huggits av mänsklig hand, är bara en halv procent. Det är förstås strålande att avverkad skog nyplanteras så att beståndet av träd är hyfsat intakt – men det är himmelsvid skillnad mellan naturskog och nyplanterad mark med identiska träd i identisk längd och prydliga rader. 

Den nya skogen är också ofta dålig som livsmiljö för många sällsynta och hotade arter.

I Almedalen var Ebba Busch så upprörd på den tretåiga hackspetten att hon till och med frångick sitt skrivna manus för att ge den ytterligare några tjuvnyp och näbbsmällar. ”Det är liksom så att alla de här omgångarna av att titta på Kalle Ankas julafton inte har lärt oss någonting av hur eländigt jobbig en hackspett kan vara och hur mycket den kan förstöra”, improviserade hon.

Nej, den som i första hand bygger sin kunskap om Jämtlands flora och fauna på Disneyfilmer får knappast några starkare sympatier för den tretåiga hackspetten. Vad skulle egentligen gå förlorat om denna svartvita insektsätare flög bort mot horisonten med ett sista sorgset ”gykk”?

Vem saknar i dag dronten, en meterhög, klumpig fågel som inte kunde flyga, varför den enkelt blev upphunnen och utrotad av hungriga sjöfarare på 1600-talet? Hur många tänker med sorg på den nordamerikanska vandringsduvan, fågeln som var så vanlig att inte många kunde tro att den skulle rotas ut på några få decennier kring år 1900? En av orsakerna till duvans försvinnande var för övrigt just avskogning.

Och vem fäller en tår för garfågeln, med sitt fantastiska engelska namn ”great auk”? Den jagades för 180 år sedan ihjäl i norra Atlanten, men fortfarande kan man se den uppstoppad på välsorterade museer. Alltid något!

Frida park: Tänk om klimatångesten dödar miljöengagemanget

Jag kan tänka mig att en som sörjer de fler än 130 fågelarter som dött ut sedan år 1500 är Gud Fader själv i sin himmel. Säkert var Han inte missnöjd med sina skapelser, och Han placerade dem nog i Nordamerika, Atlanten och Åre kommun av en orsak.

”Den tretåiga hackspetten är trots allt inte i akut fara för utrotning”, invänder kanske vän av ordning. Och det är sant – men kanske önskar man ändå att någon för säkerhets skull hade ropat stopp redan när vandringsduvan enbart var ”nära hotad”.

Vi kommer att behöva avverka naturskog i Sverige framöver. Det kommer att inventeras, vägas intressen, debatteras och processas. Vartenda område kan inte bli fredat.

Men i dessa viktiga diskussioner hoppas jag att också avverkningsförespråkarna uttrycker sig med viss respekt och vördnad för de svenska, förtrollade naturskogarna och de Guds skapelser som finns där. Åtminstone mer än vad Ebba Busch valde att göra i Almedalen 2026.

Erik Helmerson: Snön ligger inte vit på taken längre