Titel: Fadern själv älskar er
Författare: Wilfrid Stinissen
Förlag: Artos (157 sidor)
Genre: Uppbyggelse/Teologi
Karmelitbrodern Wilfrid Stinissen skrev före sin död 2013 mer än 30 böcker som välsignat tusentals läsare. Den här boken ges alltså ut postumt. Den behandlar treenigheten, en av kristendomens mest centrala dogmer som ofta också skapar huvudbry för såväl troende som tvivlare. Hur kan Gud vara tre i en?
Stinissen är noga med orden och angelägen om att göra sig förstådd. Språket är föredömligt enkelt och generellt lätt att följa. Men ämnet är svårt och svåra passager saknas inte. Kanske blir de bara begripliga för den som förbehållslöst omfattar författarens bergfasta tro? Bibelhänvisningarna är legio.
Alla fadersbegrepp slinter på något sätt för den som vill tala om treenigheten på svenska, och när Stinissen väljer ordet “Fader” missar han något av den innerlighet som är själva kärnan i det han vill säga om Gud. Men vad är alternativet?
Utan att för ett ögonblick sväva på målet om treenigheten lägger Stinissen en tyngdpunkt på Fadern, för vilken han också reserverar ordet “Gud”. Kanske en öppning för den som kämpar med den här frågan?
[ Gita Andersson: Älskade treenighet ]
Ämnets centrala karaktär gör att också andra stora frågor passerar revy. Teodicéproblemet, arvsynden, försoningsläran, naturlagen, skapelsen, människans frihet, bön, helvetet och förstås Andens roll avhandlas i starkt koncentrat – och kanske just därför tankeväckande. Evolutionen framställs i förbifarten som en självklarhet. Att Guds Faderskap även innefattar hans Moderskap behandlas kanske allt för schematiskt i en tid som vår. Döden kallar han “människans egentliga födelsedag”, den dag då hon föds till det eviga livet. Och han önskar att varje människa skulle bejaka att hon redan nu lever i evigheten eftersom hon från skapelsen är omfamnad av Fadern, Sonen och Anden.
Så fortsätter Stinissen att förmedla glädjebud genom tänkvärda texter även efter sin död.
[ Wilfrid Stinissen mötte människors gudslängtan ]
