Ledare

Reagera mer när Jesus trollas bort ur julpsalmen på Lucia

Det är inte en överreaktion att ilskna till när Topelius lödiga text får ett luddigt innehåll om ljus och kärlek

Det finns andra stämningsskapande och vackra julsånger att välja bland, i stället för att med klåfingrighet ge sig på en av psalmbokens psalmer, skriver Elisabeth Sandlund.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

På lördag sänds säsongens sista avsnitt av TV4-succén och långköraren Så mycket bättre. Det lockar uppemot 1,5 miljoner svenskar att slå sig ner i soffan och tillbringa två timmar i sällskap med folkkära artister som tolkar varandras välkända hits så att de blir, just det, så mycket bättre än originalversionen. Tårar flödar, kramar utväxlas, tacksamma ord sägs.

Men ny- och omtolkningar kan också bli precis motsatsen. Om tv-programmet Så mycket sämre skulle produceras finns ett givet inslag till första avsnittet, förvanskningen av de två finlandssvenska giganternas Zacharias Topelius och Jean Sibelius Julvisa, nummer 645 i den svenska psalmboken, i SVT:s sändning på Luciadagens morgon.

Topelius avled 1898 och upphovsrättslagens 70-årsgräns är därmed med råge passerad. Annars hade ett lagförande med hänvisning till upphovsrättslagens tredje paragraf “Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes” legat i luften. För det råder ingen tvekan om vad texten avser att förmedla – en önskan att Konungen själv, Jesus, ska vara julgäst. Av detta är varje spår utplånat i en version som inte framför någon annan önskan än om “ljus” och som vill ha en fest som gläder mest den “kärlek” som har ombetts infinna sig i konungens ställe.

Det är på oss det hänger att motverka sekulariseringen.

—  Elisabeth Sandlund

Sångerskan, Malin Foxdal, uttrycker en from förhoppning att andemeningen i sången går fram och förklarar att hon bearbetat texten så att den ska ligga närmare henne själv.

Det är fullt begripligt att en artist vill framföra sådant som känns rätt ur det egna perspektivet. Men det råder ingen brist på stämningsskapande och vackra julsånger att välja bland i stället för att med klåfingrighet ge sig på en av psalmbokens psalmer utan att ens antyda att texten bearbetats. Produktionsbolag och SVT svär sig fria. Det borde de inte göra utan i stället ta sitt ansvar.

Som kristna är vi luttrade. Vi är vana vid att Lord Tennysons nyårsdikt snöps så att den förgripliga sista strofen med dess uppmaning att ringa “mörkrets skuggor bort ur alla land” och ringa in “den bidade Messias” inte ska lägga sordin på feststämningen. Vi har lärt oss att slå dövörat till när O helga natt missbrukas genom att dåna ur varuhusens högtalare för att spä på köplusten. Och vi blir inte ens särskilt förvånade när en kyrka inbjuder till barnens julfirande på julafton där de ska få sjunga Kasta hit en pepparkaka. (Ja, det är alldeles sant!)

Så långt har sekulariseringen gått. Det är smärtsamt att påminnas om det i adventstid när vi gläder oss åt att “vår konung är nu nära”. Och när vi vill anstränga oss för att det tydliga budskapet ska nå ut till alla som ännu inte insett dess vidd och storhet.

Därför är det inte en överreaktion att ilskna till när Topelius lödiga text får ett luddigt innehåll om ljus och kärlek. Om vi ger upp för att inte få höra att vi är överkänsliga är det osannolikt att stenarna kommer att ropa. Varför skulle de som inte står på kristen grund ta vid och värna tro och kulturarv? Det är på oss det hänger att motverka sekulariseringen.


Elisabeth Sandlund

Elisabeth Sandlund

Elisabeth Sandlund är ledarskribent på Dagen.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig