Unga söker tron men famlar i Bibelns berättelse

Nu kommer ännu en statistisk analys som stärker tesen som Ungdomsbarometern kom med inför 2025: Jesus trendar. Än en gång presenteras en undersökning som slår fast att nyfikenheten på kristen tro är högre hos yngre än hos medelålders och äldre.

Öyvind Tholvsen

Ledarskribent på Dagen och föreståndare för Lugnetkyrkan, Falun.

The Patmos Initiative som Brittiska bibelsällskapet nu presenterar i samarbete med United Bible Societies och Gallup visar dessutom att detta inte bara är en svensk utveckling, utan utbredd i hela västvärlden. Unga mellan 18 och 34 år i vår kultursfär, ofta kallat den post-kristna, visar en större öppenhet mot tron och nyfiken inställning till Bibeln än medelålders och äldre. Undersökningen kanske också bekräftar att vi rör oss bort från det postkristna in i det postsekulära.

Men fortfarande utgör äldre över 55 år den stora andel i gruppen som är mest positiv och överlåtna till Bibeln. Bland de som ser Bibeln som relevant och ger den stor betydelse i vardagens många val och utmaningar, är de unga färre och äldre flest. De definieras i undersökningen som öppna och aktiva. I hela västvärlden utgör dessa 16 procent, i Sverige endast 6.

Så ofta läser kristna svenskar Bibeln: Unga betydligt mer bibelläsande

Yngre däremot dominerar den näst mest positiva gruppen. Dessa har en öppen inställning till Bibeln, läser den, vill lära mer om den och går gärna i kyrkan. Men jämfört med den förra gruppen är de mer osäkra på vilken relevans Bibeln har. Denna grupp benämns som öppna men osäkra och är nära på lika stor i Sverige (7 procent) som i västvärlden som helhet (9 procent).

När detta är sagt, måste det också konstateras att Sverige utmärker sig genom att en stor andel av befolkningen, även bland yngre, finns i de segment som har en mer stängd attityd och anser att Bibeln är irrelevant. De är skeptiska, visar liten eller ingen vilja att lära sig mer och är direkt avvisande till att Bibeln kan ha något att säga till nutidsmänniskan. I vårt land utgör dessa segment nästan hälften av befolkningen. Detta är klart mer än i västvärlden som helhet, där bara lite mer än en fjärdedel finns i denna grupp.

En annan iakttagelse är att cirka fyra av tio i Sverige identifierar sig som kristna, ungefär lika stor andel som anger att de inte identifierar sig med någon religion. När undersökningen zoomar in dessa som identifierar sig som kristna, ser vi tydligt att epitetet kristen inte har en stark koppling till att de läst Bibeln och känner sig hemma i dess budskap. Endast cirka 15-20 procent säger att de känner sig trygga i att beskriva Bibelns övergripande berättelse, hitta relevanta bibelsammanhang för ett ämne eller samtala om Bibelns budskap med vänner och familj. Men det är värt att notera att trots detta vill de identifiera sig med epitetet kristen.

Ledare i kyrkorna i Sverige gör klokt i att försöka förstå vad denna och andra undersökningar kommer fram till vad gäller attityder till tro, kyrka och Bibeln. Detta trots att internationella undersökningar är svåra att genomföra och felkällor säkerligen finns.

Nästan alla data pekar alltså på att unga är mycket mer intresserade än äldre av att lära sig mer om Bibeln och tron. Det är en ny tid nu för kyrkan. Förutsättningarna ändras tydligt, även om detta långt ifrån har slagit igenom i alla delar av landet. Men även om unga mellan 18 och 34 år läser eller lyssnar på Bibeln klart mer än äldre, är de långt ifrån bibelsprängda. De saknar överblick över Skriften och har svårare att se på vilket sätt den kopplar till vardagslivet.

Detta stämmer också med erfarenheter som många av oss ledare i kyrkan i dag har. Fler och fler kommer till kyrkorna med en låg förkunskap men likafullt med en nytänd trons låga. Nu gäller det för alla oss som är ledare att förmå ge den överblick som så många saknar, så att Bibelns befriande budskap tydligt lyser igenom.

Sverige och västvärlden är numera missionsländer på ett sätt vi inte varit på kanske tusen år. Att blicka tillbaka i vår egen historia är därför inte självklart lösningen. Inte på väldigt länge har majoriteten haft så dålig koll på Bibelns berättelse och svårt att koppla den till vardagen. Detta är en annan tid för kyrkorna. En missionens tid.

Inspirationen hämtar vi därför klokast från två andra håll: Dels från kyrkor i andra delar av världen som har mer erfarenhet av att vara kyrka där tron är ny och Bibeln okänd. Dels från sammanhang i västvärlden som nu ser människor med en sekulär bakgrund upptäcka och ta emot tron på den Herre och Mästare som uppenbarar sig och talar genom Ordet och Anden idag.

Vilken spännande och givande utmaning för kyrkorna att ta sig an. För kanske finns den gudstro som är väl förankrad i Guds handlande i historien bortom det postsekulära tillståndet?

Erik Helmerson: Du kan inte både vara präst i Svenska kyrkan och predika om gudinnan Ma