Anders Piltz: Människan är bara ett strå

Ärftlighetslagarna upptäcktesav augustin­abboten Gregor Mendel, genetikens fader, på 1800-talet. Alltsedan dess har vi gjort enorma framsteg i förståelsen av livets osynliga arkitektur, de processer i celler och molekyler som styr allt levande. Vi lär oss ständigt mer om de mekanismer som gör att kroppen fungerar, liksom vad det är som kan fallera och orsaka sjukdomar och det som blir slutet för många: att ett organ upphör att sköta sin tjänst, därför att dess tid är ute. All denna kunskap, resultatet av tusentals forskares outtröttliga nyfikenhet och energiska letande efter naturens dolda samband, gör det möjligt att snabbare ställa diagnoser på ärftliga sjukdomar och finna bot mot dem. I och med att hela det mänskliga genbiblioteket blev läsligt i början av detta sekel har man kunnat kartlägga skillnaderna mellan personer och populationer, något som öppnar vägen för fantastiska möjligheter för medicinen i framtiden.