"När minnen får liv" är en bok om hur utsatta vi människor kan känna oss i våra liv och sociala sammanhang. Det är även en text om hur vänskap genom en annan individ, djur som människa, kan förändra en sådan situation.
I Malin K Erikssons debutroman får vi möta Grace som är rörelsehindrad och sitter i rullstol efter en olycka. I både tanke och kroppslighet rör sig Grace i instängdheten. Hennes dagliga tillvaro är kantad av frustration, tristess och längtan efter den frihet som hon en gång hade och som nu är utbytt mot människor i tjänst som vårdar henne. Hon kämpar med sina tankar om hur hon själv är, hur hon tror andra ser på henne men vi får även en god inblick i hennes syn på sina medmänniskor.
Skillnad gör hunden Sally som oväntat kommer in i Grace liv. När så hjälparen Emmalisa också träder in på hennes av tankar insnärjda arena, får hon sakta nytt hopp om hur värme och kärlek känns. Minnen som hon trängt undan i sin själs skrymslen återuppväcks.
Grace ger oss återblickar av sitt liv och de dramatiska händelserna som lett fram till hennes situation. En önskan finns här också, mer eller mindra ständigt närvarande, om något mer utöver henne själv.
Under författarens penna blir porträttet av Grace till en mycket levande och icke förutsägbar historia genom skildringen av den förvandling Grace genomgår och de händelser som leder hennes livsberättelse framåt. En bok som engagerar och berör.