Kyrkfikat är mer än bara kaffe och kaka – där delas livet

Att 90-åriga Britt Inger Lontos hembakade vetekransar plötsligt har pekats ut som en möjlig hälsorisk, efter att i femtio år ha serverats vid kyrkkaffet, låter för absurt för att vara sant. Men en livsmedelsinspektör har på fullaste allvar beslutat att allt som framöver serveras i Andreaskyrkans lokaler i skånska Klippan måste tillagas på plats för att möta kraven på godkänd hygienisk standard. Och som tack för miljöinspektionen debiterades den lilla församlingen på 60 medlemmar dessutom en avgift på nästan 10 000 kronor.

Esther Flores Sedman Esther Flores Sedman Esther Flores Sedman Opinionsredaktör

Opinionsredaktör på Dagen

Andreaskyrkan är inte den enda gudstjänstlokal som råkat ut för myndigheters övernitiska byråkrati. Dagen har i en serie artiklar uppmärksammat flera andra församlingar som fått liknande, ofta oanmälda, kontrollanter på besök. Men det verkar vara ett lotteri hur aktiva kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder är, liksom hur noga de tillämpar regelverket för livsmedelshantering.

Britt Inger i Klippan får inte längre baka åt sin kyrka

Det har länge varnats för konsekvenserna med att ställa det svenska civilsamhället, på många sätt unikt i EU, under snåriga och svårtolkade regelverk anpassade för näringsverksamhet. Risken är att verksamheter som bidrar till att bygga gemenskap och social sammanhållning i lokalsamhället slås ut. Men runt om i Sverige drabbas också hembygdsföreningar och idrottsklubbar av denna tillsyn. Som hembygdsföreningen i Berg, som av kommunen efter årtionden av ideellt arbete plötsligt stämplades som livsmedelsföretagare för sina sommarserveringar och adventsmarknader.

För att omfattas av kraven som ställs på livsmedelsföretag måste serveringen bedrivas både med viss kontinuitet och viss grad av organisation. Uppenbarligen finns ett utrymme för tolkning. Men bland undantagen listar Livsmedelsverket privatpersoner som likt Britt Inger bakar fikabröd, brer mackor och kokar kaffe för servering till församlingen i samband med gudstjänst.

Ett är säkert - det behövs tydliga och begripliga riktlinjer för alla att förhålla sig till. Och de ska inte sätta krokben för viktig verksamhet i civilsamhället. Att förbudet mot hembakat vid det traditionella kyrkfikat har väckt starka känslor och stort engagemang är inte konstigt. 

För det handlar inte om vilken servering som helst. Kyrkkaffet är en viktig och återkommande del av den gudstjänstfirande församlingens gemenskap. Där möter den ensamma en medmänniska, där tränar nysvenskar språket, där knyts och byggs relationer över kultur- och generationsgränser. Den unga återberättar hur det gick på fysikprovet och den arbetssökande delar sina farhågor och får tips inför den kommande veckans arbetsintervju. 

Vid kyrkkaffet delas livet. Det är diakoni i sin vackraste och enklaste form.