Ledare
Från tryckpressen till AI – vem ger vi auktoritet att tala?
Esther Flores Sedman: I helgen firar vi att Nya testamentet funnits på svenska i fem hundra år. Men hur bevarar vi urskiljningen?
Den 15 augusti är det 500 år sedan Nya testamentet trycktes på svenska för allra första gången. Det fick stor betydelse för bildnings- och demokratiseringsprocessen och för utvecklingen av det svenska språket. Foto på NT1526 från Linköpings universitet.
Johannes Söderberg/SVT
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Idag är det på dagen femhundra år sedan Nya testamentet trycktes för allra första gången på svenska. Verket hade titeln Iesus. Thet Nyia Testamentit på Swensko och den historiska händelsen utspelade sig den 15 augusti 1526 i en av domkyrkoförsamlingens källarlokaler i Gamla stan i Stockholm. Före 1526 fanns inget enhetligt svenskt skriftspråk och inom kyrkan var latinet det helt dominerande språket fram till dess.
Nya testamentets tillkomst fick stor betydelse för den svenska bildnings- och demokratiseringsprocessen och för språkets utveckling, och språkvetare talar i termer av att även svenskan firar 500 år i år.
Publikationen var den mest omfattande som dittills getts ut på svenska språket och den första upplagan på cirka tusen exemplar räckte till alla svenska kyrkoherdar i Sverige (och Finland). Tidigare ska prästerna ha översatt texterna på egen hand, med vad man får förmoda gav varierande resultat och kvalitet, beroende på kontextuell förförståelse och språkkunskaper.
Med NT1526 fick kyrkans företrädare en gemensam bibelöversättning att utgå från när de predikade Guds ord, men det innebar också att deras informationsmonopol bröts. För allt eftersom tillgången till själva boken växte och ju mer läskunnigheten ökade, kunde de tidigare åhörarna själva börja läsa och tolka texterna. De fyra evangelisternas livsförvandlande berättelser, Jesu liknelser och apostlarnas brev till de första församlingarna fanns nu inom räckhåll för vanliga människor, som därmed inte behövde underordna sig prästernas tolkningsföreträde på samma sätt som tidigare.
Men med tillgång till mer information ökade också kravet på teologisk tolkning och förmågan till urskiljning. Det gällde då och det gäller kanske ännu mer nu.
För varje teknisk innovation som gör kunskap mer tillgänglig förändras också frågan om vem vi litar på som uttolkare. Om boktryckarkonsten bidrog till att flytta auktoritet från prästen till den läsande människan, erbjuder sig dagens artificiella intelligens inte bara att ge oss tillgång till texterna utan också att tolka dem åt oss. AI kan på bara några sekunder hitta en specifik vers, sammanfatta ett helt bibelavsnitt, förklara ett grekiskt ord och jämföra olika bibelöversättningar. På bara några år har vi sett en explosionsartad utveckling, också bland bibelanvändare och predikanter.
Samtidigt oroar sig många över den generativa delen av AI, som gör det möjligt att skapa nytt innehåll med avancerad text-, bild- och videoredigering. Det gör det svårare att avgöra vad som är sant eller falskt i informationsflödet, och vilken tilltro man ska sätta till avsändaren.
Och det finns redan ett smörgåsbord av mer eller mindre kreativa teologiska utläggningar bara några sökningar bort. AI används dessutom av allt fler som personlig samtalspartner och rådgivare. Eftersom AI på ett överdrivet sätt tenderar att hålla med och bekräfta användaren, och dessutom kan ”hitta på” fakta, varnas forskarna för att mellanmänskliga relationer och det egna omdömet kan påverkas negativt. Och att blint lita på verktygen, i synnerhet i livsavgörande eller existentiella frågor, kan leda till allvarliga följder.
Det väcker förstås nya frågor även inom trons område. Hur påverkas i förlängningen vår syn på Guds ord? Och vem ger jag auktoritet att tala in i mitt liv?
Man kan kanske invända att nya bibeltolkningar, förenklade omskrivningar och parafraser, redan avlöst varandra på löpande band alltsedan den första bibelöversättningen gjordes tillgänglig. Och om bara någon månad är det dags igen när Svenska bibelsällskapet lanserar NT2026 på nutida svenska. Men för de seriösa bibelöversättarna handlar det inte bara om att modernisera språket för nutidsmänniskan, utan framför allt om att, med hjälp av de framsteg som görs inom bibelforskningen, och tack vare nya arkeologiska och språkvetenskapliga upptäckter, hela tiden komma närmare det som faktiskt stod i ursprungstexterna – så att det budskap som antikens läsare uppfattade där och då, så långt det är möjligt, får samma innebörd för oss som läser här och nu.
Låt oss framför allt tacka Gud för att Ordet, tog plats i den mätbara tiden, blev människa för att uppenbara för oss vem Gud är.
Men visst har åsikterna alltid gått isär om hur detta sedan ska tolkas, och hur man avgör vad i skriften som är Guds ord och vad som är människors, eller vilka tillägg som har infogats eller uteslutits när skrifterna sattes samman. Och om det som står är allmängiltigt och universellt och gäller för alla tider, eller om det är knutet till en viss tid och kultur. Ska varje ord och mening tolkas bokstavligt eller ska hänsyn tas till olika litterära genrer som poesi, metaforer och symbolspråk? Och kan exempelvis psaltarord formulerade av människor som böner till Gud på samma gång vara Guds ord till människan? Och går det ens att avgöra några tusen år i efterhand?
Bibelsynen skiljer sig åt också i svensk kristenhet, både mellan och inom samfunden. Vi är medvetna om att vi har läsare vars syn avviker från Dagens hållning, fastslagen i Lausannedeklarationen. Men låt oss denna helg lägga åsiktsskillnaderna åt sidan och tillsammans högtidlighålla och fira Nya testamentet. Och Bibeln i sin helhet. För ingen annan bok har gjort så starkt intryck på så många enskilda människor på så många platser runt om vår jord. Bibelordet förvandlar och ger liv, formar nya övertygelser, vidgar begreppsvärlden, skapar tro.
Och låt oss framför allt tacka Gud för att Ordet, som i begynnelsen fanns hos Gud – och som själv var Gud – tog plats i den mätbara tiden, blev människa och bodde bland oss för att uppenbara för oss vem Gud är.
Låt oss också ivrigt och nyfiket, utan att tappa bort omdömet och urskiljningsförmågan, fortsätta att läsa, inspireras av och forska i skrifterna. För ”Dessa vittnar om mig”, säger Jesus.
