Ledare

Norska politiker vill markera att nationen är byggd på kristna värden

Öyvind Tholvsen: Men det kan komma att förstärka folkkyrkans särställning

Skolgudstjänst i Jar kirke.

Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Skolgudstjänster blir lagstadgade i Norge. Förra veckan fattade norska Stortinget beslut om att regeringen måste se till att alla elever får erbjudande om att delta i skolgudstjänst, så länge lokala kyrkor vill bjuda in.

Dessutom preciseras att förbudet mot förkunnelse inte påverkar möjligheten att genomföra skolgudstjänster, som i Norge är väldigt vanliga särskilt inför julen.

Detta är ett tydligt tecken på att norska politiker vill markera att nationen är byggd på kristna värden.

Beslutet fattades utan stöd av den socialdemokratiska regeringen och dess rödgröna stödpartier. Däremot har Senterpartiet, som annars är en del av den rödgröna majoriteten, ställt sig på den borgerliga sidan och beordrar alltså regeringen att genomföra detta mot sin vilja.

Är detta ett uttryck för att vi i framtiden får se för­skjutningar i flera värderingsfrågor i nordisk politik?

Politikerna vill få ett slut på de återkommande lokala diskussionerna om huruvida skolgudstjänster ska erbjudas. De anser att det inte är rimligt att några få skolledare som inte är demokratiskt valda ska avgöra en så viktig principiell fråga.

De rödgröna anser å sin sida att det redan i dag finns möjlighet att arrangera guds­tjänster, och att en lagändring kommer att avgränsa skolornas frihet att anpassa sig till lokala förhållanden. Detta är en argumentation som man kan anta att samma politiker inte skulle anse om andra principiellt viktiga skolfrågor. Elever har rätt till en likvärdig utbildning oavsett var man bor och vilka som är anställda att leda skolorna i en kommun.

Å andra sidan finns det frågor även från kyrkligt håll som är värda att ta på allvar. Kommer detta att förstärka majoritetskyrkans särställning? En inbjudan från henne är lättare att bejaka än från en frikyrka eller den växande katolska kyrkan. Och flyttas makten i stället till kyrkorna som nu i praktiken avgör om eleverna ska bjudas in till skolgudstjänst?

Det är intressant att notera att det är de två unga profilerande borgerliga stortings­representanterna Joel Ystebø, Kristelig folkeparti och Simen Velle Fremskrittspartiet som går i bräschen för ändringarna. Mothuggen framförs främst av kvinnor mitt i livet. Är detta ett uttryck för att vi i framtiden får se förskjutningar i flera värderingsfrågor i nordisk politik?