Annons
Annons
Rekommenderade artiklar från Dagen
Fler artiklar från samma avdelning
Nyheter
Så gjorde vi valkompassen – 20 frågor som kan hjälpa dig välja
Här får du veta mer om Dagens kyrkovalskompass
Publicerad
Senast uppdaterad
Med hjälp av 20 påståenden vill Dagen vägleda alla som ska rösta i kyrkovalet. Här är bakgrunden till kyrkovalskompassen 2025.
Inom kort har halva Sveriges befolkning, drygt fem miljoner, möjlighet att vara med och påverka Svenska kyrkan. Alla medlemmar får rösta, men alla kanske inte har hängt med vilka frågor som diskuteras i samfundet.
Som ett stöd inför valet har Dagen tagit fram en valkompass.
Själva kompassen består av 20 påståenden, som är hämtade från olika diskussioner som förts i Svenska kyrkan, exempelvis på kyrkomötet. I kompassen finns också frågor som de olika nomineringsgrupperna själva driver.
De tolv nomineringsgrupperna som i dag är invalda på kyrkomötet har själva fått ge inspel vilka frågor de tycker är viktiga och har även själva tagit ställning till de påståenden som finns i kompassen.
Eftersom valkompassens syfte är att ge vägledning inför kyrkovalet har frågor där nomineringsgrupperna svarat väldigt lika plockats bort, trots att det kan vara frågor som är profilfrågor för vissa grupper och viktiga för Svenska kyrkan i stort. Ett exempel är om barn- och ungdomsverksamhet bör vara avgiftsfri. Trots att det här är en profilfråga för Socialdemokraterna var alla eniga, därför finns den inte med i kompassen.
Gör Dagens valkompass inför kyrkovalet i Svenska kyrkan här
Fråga för fråga
Här går vi igenom kompassen, fråga för fråga.
1. Svenska kyrkan bör tydligare stå upp för förföljda kristna i världen.
Kristna förföljs på många platser, som i Nigeria, Kina eller Afghanistan. Frågan om att tydligare stödja kristna som förföljs har lyfts flera gånger på kyrkomötet, inte minst har grupper som Frimodig kyrka och SD påpekat hur illa situationen är för kristna i Mellanöstern. Motargumentet från bland annat Socialdemokraterna har varit att kyrkans roll snarare är att stödja alla människor som förföljs för sin tro och att man inte ska favorisera en viss religiös grupp på någon annans bekostnad.
2. Som medlem i Svenska kyrkan bör jag ha rätt att välja vilken församling jag själv vill tillhöra.
I dag får du inte välja vilken församling i Svenska kyrkan du vill tillhöra, utan det hänger ihop med var du bor. Flera grupper vill ändra på det, exempelvis om man firar gudstjänst i en annan församling, då kanske man också vill ha sitt medlemskap där. Frågan handlar också om var man betalar kyrkoavgift. Framförallt Fisk har drivit denna fråga länge.
3. Brudöverlämning i samband med vigsel är en problematisk tradition.
Frågan om brudöverlämning blev den stora snackisen inför förra årets kyrkomöte, efter en motion inlämnad av Socialdemokraterna. De ansåg att det är en patriarkal och importerad tradition att en pappa överlämnar sin dotter i samband med en vigsel. Detta bör därför Svenska kyrkans präster avråda ifrån.
4. Alla nyanställda präster i Svenska kyrkan bör, utan undantag, vara villiga att viga samkönade par.
I dag måste Svenska kyrkan se till att samkönade par som vill gifta sig får göra det i kyrklig regi, men enstaka präster har rätt att tacka nej, utifrån sin personliga teologiska övertygelse. Flera grupper på kyrkomötet, exempelvis Centerpartiet, Socialdemokraterna och Öppen kyrka, driver på för att ta bort detta undantag eftersom det anses diskriminerande.
5. Svenska kyrkan bör på ett tydligt sätt kritisera Israels agerande mot palestinier.
Gång på gång har det i kyrkomötet lyfts fram frågor om Israels agerande mot palestinier, bland annat lades ett förslag på att utreda om Israel gör sig skyldig till apartheid, vilket diskuterades på kyrkomötet 2021. Nu pågår ett krig i Gaza och frågan hur mycket man som kyrka ska gå ut och kritisera den ena parten i denna konflikt är åter aktuell.
6. Svenska kyrkan bör låta mer av sin skog stå orörd som ett sätt att binda koldioxid och motarbeta klimatförändringarna.
Svenska kyrkan är landets femte största skogsägare, och nyligen kom en utredning med förslag på hur kyrkan ska hantera sin skog. Tanken på att låta mer skog stå orörd för klimatets skull drivs av flera grupper, inte minst De Gröna och Himmel och Jord.
7. Politiska partier bör inte styra Svenska kyrkan.
Grupper som Posk, Frimodig kyrka och Öppen kyrka har inställningen att kyrkan ska styras helt utan sekulära politiska partier. Frågan brukar alltid dyka upp i kyrkoval, och i nuläget är det fyra partier som ställer upp, S, C, SD och AFS.
8. Svenska kyrkan bör återgå till 1917 års översättning av Herrens bön, det vill säga ”Fader vår” i stället för ”Vår fader”.
Herrens bön bes regelbundet på gudstjänster i Svenska kyrkan, men SD har för andra gången lagt fram en motion om att det är den äldre versionen av denna bön som bör användas och att inga nya "experimentella" översättningar bör påbörjas.
9. Svenska kyrkan bör bejaka polyamorösa relationer.
Frågan om polyamorösa relationer väcktes av Visk och diskuterades på förra årets kyrkomöte, vilket väckte livlig debatt. De drev frågan att Svenska kyrkan måste göra en teologisk bearbetning av frågan, med uttalat syfte att ta ytterligare kliv för en hbtq-vänlig kyrka.
10. Svenska kyrkan bör satsa mer pengar på Följeslagarprogrammet i Palestina.
Sveriges kristna råd har varit med och skickat så kallade följeslagare till Västbanken för att skydda den palestinska civilbefolkningen från aggressiva israeliska bosättare. Efter att regeringen dragit in biståndet till detta projekt har frågan lyfts i kyrkomötet att Svenska kyrkan bör gå in och ta ett större ekonomiskt ansvar så att fler svenska följeslagare kan skickas till Västbanken.
11. Svenska kyrkans valsystem bör göras om.
Kyrkovalen är i dag i det närmaste en kopia av de allmänna valen. Flera grupper, framförallt Posk och Frimodig kyrka, tycker att valen bör göras om och att det införs ett indirekt valsystem, där man enbart röstar fram kandidater i sin egen församling. Tanken är att församlingen sedan skickar sina representanter till kyrkomötet för att fatta kyrkans gemensamma beslut, ett demokratiskt system som är vanligt inom civilsamhället och som många andra trossamfund tillämpar.
12. Att missionera och sprida kristen tro bör väga tyngre än interreligiös dialog.
Svenska kyrkan arbetar i dag mycket med interreligiös dialog där man inte aktivt försöker omvända andra religiösa grupper, exempelvis muslimer eller judar. Vissa grupper i kyrkomötet tycker att det här är fel, kyrkan ska vara mer missionerande i sin natur, något som bland annat Frimodig kyrka driver på för.
13. Svenska kyrkan bör driva på för en generösare migrationspolitik.
Trots att politiken stramats åt har Svenska kyrkan fortsatt stått på barrikaderna och vädjat om en generösare migrationspolitik. I kyrkomötet finns det grupper som tycker att det är olyckligt att kyrkan lägger sig i frågor av det här slaget, inte minst de mer nationalistiska grupperna som SD och AFS.
14. Fler församlingar inom Svenska kyrkan bör bli hbtq-certifierade.
Det finns flera grupper på kyrkomötet som vill att fler församlingar ska certifieras utifrån RFSL:s metod. Öppen kyrka, Visk och Centerpartiet är nomineringsgrupper som tycker att det här är viktigt.
15. Det är viktigt att motverka centraliseringen av Svenska kyrkan.
Hur mycket av kyrkans arbete bör styras från huvudkontoret i Uppsala? Det finns en levande debatt i kyrkan om denna organisatoriska fråga, i kyrkopolitiken finns också några grupper som tycker att centraliseringen gått för långt, bland annat Borgerlig kristen samverkan och Centerpartiet.
16. Svenska kyrkan bör våga utmana makthavare och ta ställning i politiska frågor.
Ska en kyrka primärt ta hand om människors andliga väl och ve, eller är det också viktigt att ge sig in i samhällsdebatten och försöka påverka politiska beslut? Här finns en klyfta i kyrkopolitiken, där exempelvis Borgerlig kristen samverkan tycker att kyrkan ska ligga lågt när det gäller att ta ställning i politiska frågan under sin paroll ”låt kyrkan vara kyrka”.
17. För att möta prästbristen bör det bli enklare och snabbare att utbilda sig till präst.
Att utbilda sig till präst tar omkring fem års tid, och just nu larmas det om prästbrist i Svenska kyrkan. Som ett sätt att motarbeta detta lyfts nu olika förslag, exempelvis kortare utbildningar där man ska kunna tillgodose sig annan utbildning, och större lekmannainflytande, något bland annat Posk har föreslagit.
18. Det råder klimatnödläge och därför bör Svenska kyrkan gå före och vara ledande i klimatomställningen.
Svenska kyrkan har i dag en ambitiös färdväg för att bli klimatneutral, och frågan om klimatet ligger flera nomineringsgrupper varmt om hjärtat, inte minst De Gröna, Himmel och Jord, Visk och Öppen kyrka. De vill driva på ytterligare, vilket bland annat märks i hanteringen av skogen, om man bör resa med flyg och hur man får till ett energisnål och klimatneutral uppvärmning av kyrkorna.
19. Svenska kyrkan bör stå upp för rätten att kunna driva konfessionella skolor och förskolor.
Svenska kyrkan driver ett flertal förskolor och även vissa grundskolor. Men rätten att på konfessionell grund driva skolor är ifrågasatt från politiskt håll, där vissa riksdagspartier driver på för ett förbud. Trots det vill flera grupper att kyrkan borde starta flera skolor, vilket föreslagits av representanter för Borgerlig kristen samverkan med understöd av bland annat Fisk.
20. När en kyrka säljs bör man undvika en försäljning till grupper som företräder andra religioner.
När en kyrka i Växjö tidigare i år skulle säljas lade en muslimsk församling det högsta budet. För många blev det här en personlig och känslig fråga, och debatten bröt ut. Kyrkorådets ordförande, en socialdemokrat, hade inga problem med att sälja en kyrka till muslimer, men EFS-föreningen som drivit verksamhet i kyrkan satte stopp. Med tanke på att allt fler kyrkor säljs är det här en fråga som kan dyka upp i kyrkofullmäktige runtom i landet.
