I sin strävan efter språklig enhet i Kina och landets provinser blir kinesiska staten alltmer kompromisslös. Man har fört en aktiv språkpolitik för att alla ska kunna kommunicera på rikskinesiska, den dialekt som tidigare kallades mandarin.
Men ett enspråkigt Kina är inte drömmen för alla. I framför allt Tibet protesterar man mot politiken att införa rikskinesiska som enda officiella språk och skolspråk.
