Ledare
Det är dags att återinföra vilodagen
Öyvind Tholvsen: Hur finner vi vila i en tid fylld av distraktioner?
Vila är för mer än kroppen. Vår själ behöver finna ro. Vårt inre, vårt hjärta, vår ande behöver omfamna regelbunden vila.
Unsplash
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Människan behöver leva i goda livsrytmer. En sådan rytm är den mellan arbete och vila. Kroppen måste vila regelbundet mellan alla de göromål som hon har under en dag och en vecka. Vad som ger vila kan variera från person till person. Men ett blir allt mer uppenbart: att det vi behöver vila från inte bara är arbete, utan så mycket mer.
En av de stora och märkbara skillnaderna när en norrman flyttar till Sverige är veckorytmen. I Norge är det en nationell ambition att begränsa så mycket arbete som möjligt på söndagarna. Därför måste större affärer denna dag hålla stängt.
Sverige beslutade redan 1972 att helt och hållet låta affärerna själva avgöra sina öppettider. Det märks. När svenskar tar sig till köpcentret eller Ikea på söndagar, ses norrmän i större utsträckning gärna på en tur i skog och mark.
Men Norge är mer udda än så. Tänk dig att du njuter med ditt morgonkaffe på altanen en söndag morgon. Plötsligt drar grannen i gång sin motorgräsklippare som låter som värsta ovädret. Du reser dig irriterad upp och ringer polisen. ”Min granne på Hemvägen 6 stör min helgdagsfrid med otillbörliga höga ljud.” Genom en hänvisning till lagen om helgdagsfrid paragraf tre skulle du i teorin kunna få polisen att hota med böter om grannen inte parkerar gräsklipparen till nästa dag.
Genom samma lag är även offentliga tillställningar, föreställningar och sporttävlingar, med flera undantag, otillåtna söndagar mellan klockan 06.00 och 13.00.
En fri marknad är mycket bra. Det kan vi vara eniga om. Men fria människor är ännu bättre.
Det är intressant att notera att reglerna för söndagsarbete och öppettider i huvudsak är motiverade av hänsynen till arbetstagarnas sociala och välfärdsmässiga behov. Det framgår av reflektionen i förarbetena till lagstiftningen. Norge vill helt enkelt att så många som möjligt ska ha en gemensam ledig dag.
Ordningen i Norge ska alltså inte förstås som att landet är mer kristet eller mindre sekulariserat. Snarare var det så att arbetarrörelsen i Norge gick ihop med kyrkliga intressen för att behålla en gemensam fridag. Kyrka och arbetarrörelse har alltså kommit överens om att begränsa marknaden för ett annat, större syfte: En gemensam vilodag i veckan för så många som möjligt.
Arbetarrörelsen i Sverige hade i stället en marknadsliberal hållning där staten inte ska bestämma över eller begränsa det som marknaden kan ordna på egen hand. Men vann arbetarna på detta?
Vila i dag är inte bara att inte behöva arbeta. Vila är för mer än kroppen. Vår själ behöver finna ro. Vårt inre, vårt hjärta, vår ande behöver omfamna regelbunden vila. När jag flyttade till Sverige fick jag mindre hjälp av samhället att vila från den del av stressen som marknadskrafterna faktiskt representerar. Och det är inte så lite.
Nu måste jag kämpa lite hårdare för att få ut min vila. Jag måste våga gå mot vardagsströmmen av bilar som är på väg mot närmaste köpcenter. Det har aldrig varit statens ansvar att säkerställa min vila. Men även andra distraktioner som exempelvis sociala medier, kan jag behöva skydda mig från.
När jag på djupet kan motivera vilan, tar jag också emot den som en gåva och får erfara dess ljuva frukt.
Tänk att få kallas Guds barn, där den Far vi tillhör, som skapat jorden, låter människorna få veta i Första Moseboken kapitel 2: ”Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort.”
Gud vilar.
Och Gud säger till oss: Vila! Vila regelbundet. Var sjunde dag ska du hålla helig. Vila.
Alla ska vila. Andra Moseboken kapitel 20: ”Sex dagar ska du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer.”
Det är också värdefullt att notera att när budorden i Femte Moseboken kapitel 5 upprepas, har motiveringen av just detta budord justerats och motiveras inte av Guds vila på sjunde dagen, utan av att Herren befriade folket från slaveriet: ”Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, förde dig ut därifrån med stark hand och lyftad arm. Därför har Herren, din Gud, befallt dig att fira sabbatsdagen.”
Se på allt du har gjort. Ta tid med ditt inre. Ge rum för goda relationer i firande av goda måltider. Och tacka Gud tillsammans med andra för att du inte längre är slav.
Du har ju också befriats ur ditt Egypten. I sin bok Den hänsynslösa elimineringen av stress refererar författaren John Mark Comer till teologen Walter Brueggeman som betonar just detta. Vi är inte slavar under någon, utan vilar regelbundet våra kroppar, våra sinnen och vår själ för att tacka, tillbe och ge tid till Gud och våra nära.
Det finns stråk i denna senare motivering som borde passa just en arbetarrörelse alldeles utmärkt. En fri marknad är mycket bra. Det kan vi vara eniga om. Men fria människor är ännu bättre. Som kristen vill man lyda Guds befallning om vila därför att den handlar om just befrielse.
Det är därför rimligt att Gud tar i från tårna när han ger oss just detta budord och har en motivering som har en omfattning som bara ett annat budord har. Han känner till hur vi så lätt förslavas. Han talar tydligt på gränsen till strängt som en far som vet sitt barns bästa: Vila! Inte för sabbatens skull, utan för människans skull, som Jesus senare formulerar det.
En gemensam veckovila blev aldrig en del av svensk arbetarrörelses kamp. Det är egentligen konstigt med tanke på att budordet ges i ordalag som borde vara möjliga att känna igen för en socialist. Kanske är det dags nu när mångas stressnivå skjuter i höjden.
Eller så är det bättre i Sverige. Varje Guds barn får på egen hand, utan lagstiftningens hjälp, trotsigt finna vilan, glädjen, gemenskapen, befrielsen med stor regelbundenhet varje vecka.
Och när grannen drar i gång motorgräsklipparen, inte skulle du vilja ringa polisen? Bjud honom på lite morgonkaffe på din altan i stället.
