Ledare

Får Bill Hybels böcker vara kvar i bokhyllan?

Öyvind Tholvsen: Att lära och liv är svårt att få ihop är ett känt fenomen för bibelläsaren

Under en lång period var Bill Hybels böcker inspirerande läsning för mig och många andra.

Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Som ung ledare kom pastorn och författaren Bill Hybels att betyda mycket för mig. De många inspirerande konferenserna som Chicagoförsamlingen Willow Creek skapade i Sverige från slutet av 90-talet och framåt, där Hybels själv ofta medverkade, blev injektioner av nya visioner för församlingslivet som betydde mycket för mig. Böckerna han skrev står i många kristna ledares hyllor.

Men borde de få vara kvar där?

Våren 2018, precis innan Hybels ska gå i pension, rullas anklagelser mot honom om sexuella trakasserier upp, främst genom artiklar i Chicago Tribune. Många träder fram och vittnar om Hybels brister. Till slut får han avgå.

Åtta år senare går jag igenom våra böcker i bokhyllan. Hybels böcker står kvar. Under en lång period var dessa inspirerande läsning för mig och många andra. Nu samlar de egentligen mest damm.

Frågan blir: Kan vi fortfarande läsa Bill Hybels böcker? Borde jag rensa bokhyllan? Sviker jag de personer som for illa av hans ledarskap om jag skulle skaka dammet av en av hans böcker?

Salomo föll. Likafullt har böckerna han skrev bevarats och lästs av Guds folk genom alla tider.

Självklart gäller detta fler än Hybels. Exemplen är tyvärr många och finns inom alla kyrkliga sammanhang. Även i kulturlivet är frågorna de samma. Hur ska man förhålla sig till Woody Allens giftermål med sin adoptivdotter? Borde vi låta bli att se hans filmer? Borde vi låta bli att lyssna till Michael Jacksons musik med tanke på anklagelserna mot honom om övergrepp?

Frågan aktualiseras igen omkring pastorn och författaren Sam Allberry. Han har skrivit böcker om sexualitet utifrån en traditionell äktenskapssyn, vilket innebär att utlevd homosexualitet inte är enligt Guds vilja. Han har själv en homosexuell läggning. Nu när det kommit fram att han för några år sedan haft en ”olämplig relation” med en man, pausas hans nya bok av förlaget.

Det är helt avgörande att vi fortsätter att följa Bibelns tydliga anvisningar om att en kristen ledare måste leva ett liv som är ett föredöme för andra. Brister en ledare tydligt i karaktär bör hon eller han dra sig undan ledarskap. Sker inte det, behöver ledaren avsättas.





Men det är också viktigt att påminna varandra om att Bibeln har otaliga exempel på hur krångligt och krävande livet är. Och hur få som faktiskt kan leda utan klander. För några av oss är detta ett av de bästa försvaren för Bibelns trovärdighet: Att Guds folk i tusentals år har burit med sig dessa berättelser om människor som Gud kallade, använde och välsignade. Men där även deras felsteg och till och med moraliska haverier inte censurerades bort.

Kung Salomo föll men vi läser hans böcker och visdomsord.

En av profilerna som tydligast både kallades, användes och välsignades av Gud, var kung Salomo. Framför allt har han kommits ihåg som den vise kungen. Men Första Kungaboken är tydlig med att Salomo inte slutade sitt ledarskap väl. ”På hans ålderdom förledde hans hustrur honom till att dyrka andra gudar, och han höll sig inte längre av hela sitt hjärta till Herren, sin Gud, såsom hans far David hade gjort. Han tillbad Astarte, feniciernas gudinna, och Milkom, ammoniternas vidrighet. Så gjorde Salomo det som var ont i Herrens ögon och höll sig inte troget till Herren, som hans far David hade gjort.”

Salomo föll. Likafullt har böckerna han skrev bevarats och lästs av Guds folk genom alla tider. Ordspråksboken, Predikaren och Höga visan är böcker som om de inte i sin helhet skrevs av Salomo, likafullt har tillskrivits honom. Det är i så fall än mer anmärkningsvärt. Varför tillskriva böcker till just Salomo, som ju enligt Kungaboken kollapsade i sin tro mot slutet av sitt liv?

Dessutom handlar dessa poetiska böcker om just det som vi anar att Salomo själv brottades med. Hur lever jag som en vis och inte en dåre, även in i ålderdomen? Hur förstår jag Guds närvaro i tillvaron när jag känner på tomheten eftersom det verkar gå dåren lika väl som den vise? Hur kan jag älska min utvalde lika passionerat och troget som Gud älskar sitt folk?

Bibeln är enastående. Den har inte bara sina poetiska böcker och sin vishetslitteratur som stämmer till eftertanke och rymmer livets stora rikedomar och mysterier. Parallellt med dessa får vi också följa livet hos dem som dessa texter skrevs av eller knyts till, framför allt David och Salomo, genom de historiska böckerna.

På detta ibland vackra, ibland outhärdligt komplexa sätt vävs budskapet samman mellan visheten, ambitionerna, bönerna, insikten och livet som det i verkligheten blev.

David förälskade sig i Batseba och sände hennes man i döden för att få henne. Salomo verkade till och med ge upp hela sin tro på Gud som den ende sanna Guden. David ångrade, vände om och mottog upprättelse. Dit verkade inte Salomo komma.

Men vi läser deras böcker, dikter, böner och visdomsord. Kanske underlättar det att det gått några tusen år sedan de levde. Men något fick även de som levde strax efter dem att ta vara på skrifterna för eftervärlden. Paulus skriver till Timotheos att de gör detta inspirerad av Gud. Men inte utan att också bevara den sanna berättelsen om den bristande förmågan att leva som de lärde.

Kanske ligger nyckeln just här. Att bara bevara någons böcker där de får förmedla vishet utan att också bära med sig historien om deras stora brister, är inte en sann och hållbar väg vidare. Men kanske inte heller det omvända: att bara bära deras historia om personliga misslyckanden utan att också erkänna att Gud använde också dessa bräckliga och bristfälliga människor?

Väl medveten om Bill Hybels historia läggs nya dimensioner därför till när jag bläddrar igenom böcker han skrev om autenticitet, en ledares karaktär och om att vara för upptagen för att inte be. Och ställer tillbaka dem i hyllan ännu en gång i sorgen och smärtan över allt som inte blir som det borde i den här världen. Jag ber en stilla bön om Guds stora nåd också över detta.

Ännu en människa vars bristande förmåga att leva som han lärde sken igenom. Som Salomo sa det enligt Predikaren kapitel 1. ”Vad som har varit kommer att vara, vad som har skett ska ske igen. Det finns ingenting nytt under solen.”