”Anders var min stora kärlek, jag saknar honom mer och mer ju äldre jag blir”

I hela livet har hon lutat sig mot Gud – och många gånger känt hans närvaro. Tidigare i år fyllde Ulla 100 år, fick diplom av Kungen och som om det inte vore nog – en drömdejt med tv4-profilen Per Skoglund.

Dagen besöker Ulla i hennes hem på ett seniorboende i nordvästra Stockholm. Här bor hon i en egen lägenhet med utsikt mot skogen och får viss avlastning i vardagen – men det mesta klarar hon själv.

– Jag gör min egen lunch och middag men får hjälp med frukosten, jag brukar be om fil med ingefära och socker, säger Ulla och häller kokande vatten i presskannan. Hon förklarar världsvant att kaffet nu måste vila en stund och dukar under tiden fram klassiskt blåvita assietter ur Empire-servisen från Kunglig Dansk.

Ingrid, 105 år, stormtrivs på Edsätra äldreboende – men saknar att kunna gå till kyrkan

Ulla växte upp i Askersund – men inte med sina biologiska föräldrar (även om hon alltid har kallat dem mor och far). Hennes biologiska mamma hade nämligen tuberkulos och lät sin bror och svägerska ta hand om Ulla, som tydligt minns när hennes biologiska mamma gick ur tiden.

– En dag sa min mor ”nu har din riktiga mamma dött. Så när du kommer till skolan och någon unge trycker det i ansiktet på dig, så ska du säga att du minsann redan vet det”. Och det gjorde jag, och sedan var det inte mer med det.

Nunnor ”flydde” från äldreboendet – till sitt gamla kloster

När Ulla var tio år gammal kom hennes biologiska pappa (som bodde i Örebro) på besök till Askersund. Han berättade att han på sikt ämnade ta tillbaka Ulla. 

– Vi blev alla förtvivlade, minns jag. Far grät, och jag fick nervmedicin för att jag var så utom mig. Jag varS bara fosterbarn i familjen så min biologiska pappa hade egentligen rätten på sin sida, säger Ulla.

– Så då gick mor och far till prästen och lät adoptera mig. Senare visade det sig att det bara var fyllsnack från min biologiska pappas sida, det hade väl bara kommit över honom att han längtade efter mig, fortsätter hon.

Fann frälsningen

Ulla känner ingen sorg över att ha blivit bortlämnad, tvärtom tacksamhet över att hon fick det så bra. För trots att resurserna var knappa hade hon alltid ”fina kläder och mat på bordet”. I tonåren lämnade familjen Askersund för huvudstaden, där kom de i kontakt med Filadelfiakyrkan.

– Min mor tyckte möjligen att pappa drack lite för mycket. Men en dag gick han till Filadelfiakyrkan, och när han kom hem berättade han att skulle sluta supa. Att han ville bli en ny människa – och det blev han också. Han fann frälsningen, och hela familjen började följa med honom till kyrkan. 

Sin livskamrat, Anders, träffade Ulla på ett tåg från Stockholm till Askersund, detta i samband med att hon skulle rösta i riksdagsvalet för första gången. Det var ingen blixtförälskelse men starten på en livslång kärlek och paret vigdes i Askersunds landsförsamlingskyrka. Anders gick bort 1974, men innan dess fick de 25 år och tre barn tillsammans

– Anders var min stora kärlek och jag saknar honom faktiskt mer och mer ju äldre jag blir. Jag drömmer ofta om honom på nätterna och det känns ju fint. Men ibland drömmer jag att han har varit ute med någon annan och då blir jag lite arg på honom, säger Ulla med ett skratt

– Det bästa med honom var att han var företagsam, det var liksom tag i honom. Han var dessutom klok. Och så tyckte han om mig väldigt mycket, det kände jag alltid, fortsätter hon.

Lovsången förändrade "Lasse P" på djupet

Värsta perioden i livet

Ulla beskriver perioden efter Anders död som den värsta i livet

– Ja det skulle jag säga. Vår yngsta son var bara tolv år då, så det var tufft. Men vi fick lov att vara lediga en månad, för att tänka på annat, så då åkte vi till släktingar i Amerika. Jag jag var som i en dimma på något vis men kommer ihåg att vi besökte John F. Kennedys grav och promenerade utanför Vita huset, säger Ulla och fingrar på ramen som omsluter bröllopsbilden som hon tagit fram. Inte långt därifrån står en bild på den avlidne artisten Jerry Williams.

– Jerry var min idol, han och Elvis Presley. En gång önskade mina barnbarn att Ring så spelar vi skulle spela Did I tell you i radio för mig. Det var fint.

Ulla får ofta frågan om hon har några tips för att leva länge. Svaret är alltid detsamma; att se ljust på livet och inte älta det negativa.

– Jag försöker också tänka gott om människor och själv vara en god människa. Och så förtröstar jag på min Gud och Jesus. Varje morgon när jag vaknar tackar jag för att jag får slå upp ögonen ännu en dag.

Gudstron har Ulla burit med sig genom hela livet. Och flera gånger är hon övertygad om att Gud har sänt änglar för att beskydda henne.

– En gång i min ungdom när jag hade varit på körövning och var på väg hem sent på kvällen stod en man och lurade där jag var tvungen att gå förbi. Jag bad till Gud och från ingenstans kom en taxi och krypkörde vid min sida tills jag kom fram till min port. Och inte nog med det, taxichauffören väntade utanför tills han såg att jag hade kommit in. Han var en ängel, det är jag alldeles säker på.

Fick sin drömdejt och blev viral

Det Ulla är mest stolt över i livet är utan tvekan barnen. Men också det faktum att hon tog studenten när hon var 42 (!) år. Detta för att kunna bli korrekturläsare.

– Jag ville inte gå gymnasiet direkt efter nian eftersom det skulle innebära att mor och far hade behövt kosta på mig ett rum i Örebro eller Motala. Men med åren behövde jag ta studenten för att få jobb i tidningsvärlden. Sagt och gjort. Ulla kom att spendera sitt yrkesverksamma på de stora tidningsjättarnas redaktioner. Först på Dagens Nyheter och sedan på Expressen. Som korrekturläsare, eller som det så tjusigt stod i telefonkatalogen; redaktör.

Tidigare i år fyllde Ulla 100 år och fick, som sig bör, ett diplom från kung Carl XVI Gustaf. Men när hon av Äldrekontakt, en ideell förening som hjälper äldre ur ofrivillig ensamhet, ställde frågan om vem i hela världen hon helst skulle vilja äta middag med, fick kungen stå tillbaka – för valet föll på Per Skoglund, travexpert på TV4.

Han hörde i sin tur talas om önskemålet och såg då till att drömmen blev sann. Ett behjärtansvärt initiativ som gjorde Ulla viral över en natt.

– Jag har alltid tyckt att Per verkar så trevlig och det stämde verkligen. Vi åt lunch på en fin restaurang och en annan kväll gick vi på Trollflöjten på Folkoperan, det kommer jag aldrig att glömma, säger Ulla som lyser av optimism och framtidstro.

Drömmer om Italien-resa

Just nu ser hon fram emot en stundande bussresa till Uppsala och i vinter kommer hon att dyka upp i den nyinspelade säsongen av Hela Sverige bakar – i hemlighet drömmer hon också om en sista resa till Italien. Inget verkar stoppa hundraåringen Ulla, ej heller skrämma henne. Knappt ens döden.

– Jag hoppas att det dröjer, för man vill ju leva kvar här. Men rädd kan jag inte säga att jag är. Bara jag slipper ligga ensam och dö, säger Ulla som har funderat mycket på vad som väntar oss på andra sidan.

– Jag läser min bibel och då funderar jag på två saker. Det skulle ju kunna vara en himmel som vi kommer till, men det står ju också att det ska bli en ny värld och att djuren inte ska vara farliga och så. Så jag hoppas nog det, att det blir som här fast bättre. Jag är hur som helst bergsäker på att jag kommer få träffa Anders och andra nära och kära som har gått före. Det ser jag verkligen fram emot, säger Ulla trosvisst.

Fotnot: Ulla har bett om att inte hennes efternamn ska publiceras.