2010-talet:  Kamp för flyktingarna när opinionen vände

Den var arabiska vårens, Islamiska statens, terrordådens och flyktingkrisens årtionde. Dramatiska händelser skakade om världen och Sverige och satte stark prägel på Dagens innehåll. I åtta artiklar tar Elisabeth Sandlund dig med på en vindlande resa genom Dagens historia. En artikel för varje årtionde. Nu är det dags för 2010-talet.

Elisabeth Sandlund Elisabeth Sandlund

Skribent och mångårig Dagenmedarbetare

Internt inom Dagen skedde en stor förändring under 2010-talet. Strax före 70-årsdagen blev Dagen norskägd. Beslutet fattades på våren 2010, när styrelsen klubbade att Mentor Medier, som funnits med som delägare sedan 1999, skulle bli ensam ägare till Swedmedia, där förutom Dagen även bokförlaget Libris ingick. De tidigare ägarsamfunden Pingst FFS, Svenska alliansmissionen, EFK och Baptistsamfundet fick i stället aktier i den norska tidningskoncernen och ett inflytande i ideologiska frågor.

I september offentliggörs affären för personalen och för Dagens läsare. Daniel Grahn, som lämnat posten som chefredaktör våren 2007 för att bli vd i Swedmedia, återkommer, nu i rollen som publisher. Mina 3,5 år som ansvarig för Dagen var därmed till ända. Daniel Grahn konstaterar att han inte är orolig för framtiden. ”Det finns en framåtanda i företagskulturen på Dagen. Och en total enighet om att fortsätta göra en tidnings som berör och inspirerar”, skriver han (16/9).

Upprop för kristna irakier

Viljan att beröra och inspirera skulle de närmaste åren komma att få starka uttryck när Dagen gång på gång gick i bräschen för en människovänlig migrationspolitik och mot främlingsfientlighet. Till att börja med handlar det i stor utsträckning om behandlingen av kristna flyktingar från Irak.

I november 2010 tar Dagen initiativ till ett upprop för att låta kristna irakier få stanna i Sverige. Den utlösande faktorn är massakern i den katolska katedralen i Bagdad den 31 oktober. Ledaren den 5 november har rubriken ”Nu räcker det!”. Dagen bjuder in övrig kristen press att medverka under parollen: ”Låt oss visa att svensk kristenhet kan visa en stark och enad front när människors framtid och liv står på spel.” Pressklippsspalten till höger på ledarsidan innehåller två korta klipp och en vit yta med texten: ”Här skulle fler pressklipp ha publicerats – om de existerat. Men intresset för de kristna irakiernas situation har hittills varit minimalt i svenska medier.”

Knappt tre veckor senare pryds Dagens förstasida av siffrorna 51 872, det antal namn som på kort tid samlats in. Listorna lämnas över till migrationsminister Tobias Billström (M), som berömmer engagemanget men inte är villig att rucka på reglerna. Utvisningarna, som varit temporärt stoppade efter ett beslut i Europadomstolen, återtas i december och fortgår de kommande åren med specialchartrade plan.

”Öppna era hjärtan”

Men detta är bara början. Den arabiska våren, som givit hopp om en demokratisk utveckling i Mellanöstern, kommer av sig och övergår i höst. Syriens diktator startar inbördeskrig mot sina egna medborgare. Islamiska staten (IS) blir rubrikordet framför alla andra. Och strömmen av flyktingar till Europa tilltar. I juli 2014 intar IS Mosul i norra Irak och Dagen konstaterar på ledarplats: ”I Mosul pågår just nu en etnisk rensning som drabbar ett av världens äldsta kristna folk.” (25/7)

Inför riksdagsvalet i september kommer Fredrik Reinfeldts tal med maningen till svenska folket: ”Öppna era hjärtan” att spela stor roll. Dagen kritiserar dem som hävdar att Moderaterna ägnar sig åt valtaktik när de klargör att priset att visa solidaritet med förföljda är högt men värt att betala. ”De som riskerar att duka under för umbäranden eller dödas för sin tros skull är människor av kött och blod som behöver vårt stöd, alldeles oberoende av valutgången.” (27/8).

Decemberöverenskommelsen ser dagens ljus

Valet slutar med maktskifte, Reinfeldt avgår som statsminister och partiledare och Stefan Löfven bildar en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet. I december utbryter regeringskris när Sverigedemokraterna förklarar att de kommer att fälla regeringens budget. Löfven aviserar ett nyval till mars 2015, som aldrig utlyses när Decemberöverenskommelsen sluts.

Men det ligger i framtiden när de två pastorerna Stefan Swärd och Sven-Gunnar Hultman tar initiativ till en debattartikel i flyktingfrågan som får mer än 380 undertecknare, de flesta från frikyrkan. Den publiceras i Dagen den 19 december med rubriken ”Flyktingpolitiken är inte för generös”. Dagen ger den så stort utrymme att ledaren bara blir en kort spalt, undertecknad av alla tre ledarskribenterna Felicia Ferreira, som hösten 2013 efterträtt Daniel Grahn som publisher, mig själv, som har tjänsten som opinionsredaktör och Carl-Henric Jaktlund, som delar sin tid mellan ledarskrivande och debattredaktörstjänsten: ”Situationen i Sverige är allvarlig. Vi befinner oss på ett sluttande plan. Om främlingsfientligheten fortsätter att gripa omkring sig, om de som söker sig till vårt land för att få en fristad från övergrepp, våld och dödshot ses som besvärande kostnadsposter i stället för som medmänniskor med ett lika okränkbart människovärde som infödda svenskar får vi på sikt ett samhälle där bara den starka överlever,” heter det.

Europa bygger inga murar

Och situationen förvärras när desperat människor försöker ta sig från Nordafrika till Europa. 17 april 2015 skriver Dagen: ”Det är inte så att Medelhavet håller på att förvandlas till dödens hav. Det är dödens hav.” Ett konkret förslag ges: ”Skicka färjor och kryssningsfartyg till hamnarna i Libyen och andra nordafrikanska länder och evakuera de nödlidande. Agera nu, innan fler människoliv krävs.”

Ett av de liv som går till spillo är den treårige Alan Kurdis. Bilden på hans döda kropp på den turkiska badstranden i Bodrum berör. När den publiceras på Dagens ledarsida den 4 september 2015 skriver den samlade ledarredaktionen, dit nu också Joel Halldorf hör: ”Det är dags för kristna att ta täten i en process som stampar ut främlingsfientligheten, hatet mot och rädslan för den andre, den som inte är som vi. Vi har inget att skylla på om vi väljer att titta bort och inte agera.” I denna dags tidning har 13 av 32 sidor vinjetten ”Flyktingkatastrofen i Europa”.

Två dagar senare proklamerar statsminister Stefan Löfven vid ett opinionsmöte att hans Europa inte bygger några murar, ett uttalande starkt präglat av känsloläget. Joel Halldorf skriver i en klarsynt ledare: ”Den senaste veckan har vi upplevt att en fantastisk våg av medmänsklighet har gått genom vårt samhälle. Det kan liknas vid en väckelse … Men alla som upplevt väckelser vet att utmaningen handlar om långsiktighet. Om uppvaknandet förblir känslomässigt stannar det vid ett kort avbrott i en lång törnrosasömn.” (9/9)

”Risk för moralisk kollaps”

Det är en varning som har fog för sig. Flyktingströmmen till Sverige tilltar. Politikerna grips av panik, ord som samhällskollaps och behov av andrum florerar. I två steg skärps asylreglerna väsentligt, tillfälliga uppehållstillstånd införs och en lag som stängda gränser för dem som saknar id-handlingar antas på rekordtid. Dagen är skarpt kritisk. När finansminister Magdalena Andersson föreslår att biståndet ska skäras ner med 60 procent för att finansiera flyktingmottagandet föreslår Dagen i en ledare i stället en ”värnmoms”, en tillfällig höjning av momssatserna med en procentenhet under 2016, vilket skulle ge mer pengar och få försumbara effekter för människors privatekonomi. (4/11)

Och Dagen tar avstånd från tanken att Sverige inte klarar fler flyktingar. ”Vi är inte på väg mot någon ekonomisk kollaps. Däremot finns stora risker för en moralisk kollaps,” skriver Joel Halldorf (10/12). I en gemensam storledare 18 december, när tidningen domineras av artiklar under vinjetten ”Sveriges flyktingutmaning”, skriver ledarredaktionen, med hänvisning till både Jesus och Barack Obama: ”Allt är möjligt. Ja vi kan. Det är en attityd som behövs i Sverige i dag för att möta de utmaningar som flyktingsituationen ställer oss inför”. Ledaren ger 18 konkreta förslag till åtgärder på olika nivåer, internationellt, nationellt, kyrkligt och individuellt.

Restriktiv migrationspolitik

Det utrymme Dagen ägnade åt migrationspolitiken på tidningens samtliga sidor under 2010-talet kan mätas i spaltkilometer snarare än spaltmeter. Grundtonen förblev år ut och år in densamma. Som när Joel Halldorf i maj 2019 lät ledaren vara en parafras på Émile Zolas J’accuse, där Frankrikes president år 1898 anklagades för en rättsskandal. Nu är det Stefan Löfven som är måltavla. ”Utvisningarna av konvertiter är en rättsskandal” skriver Dagen: ”Denna skandal kommer att bli en fläck på din regeringsperiod och en skugga över dina år vid makten. ---Så grip in, för rättens skull.”

Inte heller denna maning vann genklang. När Dagens historia under 2020-talet i framtiden tecknas kommer det att ske mot en bakgrund av en alltmer restriktiv migrationspolitik och ett språkbruk över i stort sett hela den politiska linjen som bara ett decennium tidigare varit otänkbart. Men det är drygt fyra år kvar på detta tidningens nionde årtionde – låt oss hoppas på och be för att en förändringens tid kommer, att hjärtan av sten kan förvandlas till hjärtan av kött och blod.