Åtskilliga Dagenläsare lär ha veckat pannan 3/3. Ännu en kristen församling får förstärkning av en ickekristen religionsutövare, en imam. Anställningsdagen är träffande nog 1 april. Kulturkrocken dämpas genom att man undviker det som skiljer, menar förnyarna. Skillnaden är Jesus Kristus. Kan ett mer försåtligt grundskott mot det kristna fundamentet tänkas?
Jag har en god vän som suttit fasthållen i ett muslimskt land anklagad för att sprida villoläran om Jesus. Tilltaget kunde ha kostat honom livet. Nu tvingas han konstatera det nedslående, hur en muslimsk andlig ledare får betalt från den svenska kristenheten för att starta samtalsgrupper och för att ge en sannare bild av islam.
Den logiska följden blir i förlängningen någon form av sanktion mot kränkningen i att evangelisera om Jesus på arbetsplatser med muslimer.
Jag har fått en hel del kritik för överord i ett inlägg i Dagen (19/10 2010): "Det varnas för en islamisering av samhället. Min övertygelse är att det börjar med en islamisering av kristenheten."
Den pågående ideologiska och organisatoriska omskakningen av den svenska kristenheten med starka inslag av avteologisering och ifrågasättande av allt väletablerat, leder till en nedslipning av den kristna profilen i anpassningens tecken.
Det som förskräcker mig är den kristna världens likgiltighet för det ofrånkomliga i den inneboende konflikten: att Kristus är den som får krypa till korset.
Hans G Eriksson
