Anna Sophia Bonde: Att abdikera inför våren

Somliga bibelcitat gjorde mig i ungdomen mycket illa till mods. Ta till exempel Paulus ord i Romarbrevet 6 om att dö bort från synden. Hur kunde vuxna fromma människor uppfatta detta som goda nyheter? Jag tyckte det lät makabert. Långt senare hörde jag Bo Brander predika över just dessa ord i Sankt Laurentii kyrka i Lund. Han förklarade innebörden i juridiska termer. Är man död, resonerade han, kan inga skulder utkrävas av en. Då är man fri. Har vi i dopet dött bort från synden, så innebär det att Kristus ställt sig mellan oss och Anklagaren, vars lista över våra överträdelser är lång och diger. Då skyddar Han oss, genom sitt blod. Döden har inte längre någon jurisdiktion över oss. Det var sannerligen evangelium för mig att få Paulus ord förklarade på ett lugnt och logiskt sätt. Det var läkande, inte bara för mitt då tjugofemåriga jag, utan också på något märkligt sätt retroaktivt.