Ledare
Historien med Holms hämnd
visar att kristendomen fungerar
Erik Helmerson: Vi förlåter inte bara för Gud utan för att själva må bättre
Långvarig vrede: Stefan Holm.
Anders Bjurö/TT
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
I åtta år fick den förre friidrottsstjärnan Holms vrede brinna.
Eller som Holm skriver själv på Facebook efter det uppmärksammade slagsmålet på Bokmässan i Göteborg: ”Jag har burit på den där ilskan sedan dess … Jag har försökt att lägga händelsen bakom mig. Men den har liksom poppat upp.”
Bakgrunden är alltså ett skämt av Emil Persson år 2018, i programmet Breaking news, där Holm och hans son figurerade. ”Jag tycker att jag kan förvänta mig en ursäkt om någon säger att jag och min 14-årige son ska mördas”, sa Holm till SVT efter incidenten på Bokmässan.
Men så tog ju händelsen en märklig vändning: Holm hade fått en ursäkt av Persson. Men han var så arg att han inte såg den: ”Dra åt helvete!!!!!!”, svarade Holm på sms:et där ursäkten framfördes.
Deras drama är intressant på många sätt. För mig visar det framför allt en sak: kristendomen fungerar.
Det är ju vi själva som lider av vår bristande förlåtelse.
I vår tro är förlåtelsen en bärande bjälke. Sjuttiosju gånger ska vi förlåta vår broder, och innan vi förlåtit är det inte ens någon idé att vi nalkas kyrkans altare med våra gåvor. Det räcker med att vi har något otalt med honom för att vår gåva blir värdelöst.
Historien Holm visar att det inte i första hand är för Gud som vi ska förlåta. Inte heller bara för den som står i skuld till oss. Det är ju vi själva som lider av vår bristande förlåtelse.
”Bitterhet är att dricka gift och hoppas att någon annan ska bli förgiftad”, heter det. Jag har svårt att släppa tanken på hur Stefan Holm under åtta år, i såväl glansdag som vardag, gått runt med gallan sjudande i sina inälvor över denna oförrätt. Det måste ha varit så smärtsamt.
Tänk om han hade noterat Emil Perssons ursäkt, begrundat den, berättat hur ledsen han blev – då hade skörden kanske blivit inte fördömelse utan försoning. Holm hade sluppit släpa på sin ilska tills den slutligen fick utlopp i våld utanför en hiss i Göteborg.
”Liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss…”
Kristendomen fungerar.
