Rim och reson behövs i dödshjälpsdebatten

I Sverige finns en snedvriden dödshjälpsdebatt där felaktiga föreställningar i onödan gör människor rädda för döden. Förr eller senare konfronteras vi alla med det faktum att livet kommer att ta slut. Somliga får en längre tid att fundera och brottas med frågan medan andra möter en plötslig död. När vi drabbas av svår sjukdom som modern läkarvård inte längre kan bota väcks en rad frågor kring livet och döden. Det handlar om att låta sjukdomsförlopp ha sin gång eller få möjlighet att själv gripa in och påverka genom att avsluta livet i det som kallas dödshjälp. En modell som dödshjälpsförespråkarna pläderar för är att man ska ha rätt till dödshjälp om man förväntas ha ett svårt lidande upp till sex månader (Oregonmodellen). För den som räknar med att kunna leva två år eller kanske mer ska man då först leva ett och ett halvt år för att sedan komma i fråga för dödshjälp? Skalan är glidande och gränserna otydliga.