Ledare
Synd att Gnosjö kommun valde ängslighet framför dialog
Frida Park: Onödigt ounderbyggt beslut riskerar att spä på fördomar
Gnosjö kommun är inte intresserad av dialog.
Google Earth Pro
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
När ska ängsliga kommuner sluta agera räddhågset och förhastat i relation till kristen tro och kyrkor? Exemplen kan mångfaldigas (som chockhöga böter till Smyrnakyrkans arbete med hemlösa, ifrågasatt förskola driven av Furuhöjdskyrkan i Alunda, indragna bidrag till kyrkscouter i Göteborg). Den senaste i en lång rad av överängsliga kommuner är Gnosjö.
I ett beslut som fattats utan dialog med berörda parter meddelar ansvarig tjänsteman att kommunen avslutar samarbetet med Hamnkyrkan, som Dagen skrivit om. Beslutet innebär att ungdomsgården som kyrkan drivit i kommunens lokaler inte kan fortsätta. ”En dialog hade inte ändrat beslutet”, säger tjänstemannen. Man kan fråga sig hur hon kan veta det – är hon profet?
Anser inte styret i kommunen, som består av M, C och KD, att det är viktigt med korrekt information för att kunna fatta väl underbyggda beslut? Vad hände med utredningskravet? Är hävningen av avtalet om fritidsgården ens förenlig med avtalsrätten? Det är inte alldeles märkligt att KD nu meddelar att partiet inte längre vet om man har förtroende för sina kollegor i kommunstyret efter att det moderata kommunalrådet tillstyrkte tjänstemannens beslut.
Uppgifter cirkulerar att Hamnkyrkans beslut att avsluta sitt samarbete med Missionskyrkan i Hillerstorp beror på att Missionskyrkan anställt en ledare som inte är heterosexuell. Det är inte konstigt om det i så fall riskerar att sända högst olyckliga signaler till unga hbtq-personer som i så fall kan känna sig ovälkomna på en ungdomsgård som ska vara öppen för alla.
Även den med en konservativ bibelsyn kan tycka att det låter märkligt att en församling inte skulle kunna samverka med en grannkyrka även om denne skulle ha en annan uppfattning i hbtq-frågor.
Låt oss stanna upp vid påståendet om skälet till Hamnkyrkans beslut.
Det är ingen hemlighet att majoriteten av den världsvida kristenheten anser att äktenskapet är till för man och kvinna. I många församlingar finns det på samma gång människor som har olika teologiska utgångspunkter, och det innebär att församlingsledningar ibland avkrävs balansgång på en slak lina: i samtal, demokratiska processer, beslut och predikningar. Eftersom samtalet ytterst handlar om något djupt mänskligt kräver det både kärlek och vishet. Alltför många hbtq-personer har genom kyrkans historia farit oerhört illa när kristna misslyckats med att kombinera trohet till Bibeln med barmhärtighet.
Med det sagt befinner vi oss i en annan tid i dag. Även många teologiskt konservativa kristna är medvetna om kyrkans historiska misslyckande och anser det av största vikt att församlingar och samfund arbetar aktivt med bemötande, teologi och kultur så att alla, oavsett sexuell läggning, kan hitta ett hem i en kristen kyrka. Något många hbtq-personer också gjort.
Faktum är att även den med en konservativ bibelsyn kan tycka att det låter märkligt att en Pingst-/EFK-församling inte skulle kunna samverka med en grannkyrka även om Missionskyrkan, som tillhör Alliansmissionen, skulle ha en annan uppfattning. Kan det verkligen stämma att det var enda anledningen?
Här finns alltså viktiga följdfrågor att ställa, till exempel vilken människosyn man har i församlingen. Något kommunen valde att inte göra. Och i och med det bidrar Gnosjö till att befästa en föråldrad och fördomsfull bild av kristna som inskränkta, otidsenliga och hbtq-fientliga.
Det är givetvis bra att en kommun vill värna unga hbtq-personer. Men om dialog hade förts hade denna omsorg gått att visa utan att riskera att spä på onödiga fördomar gentemot kristna Gnosjöinvånare och därmed utsätta dem för risk för hot och trakasserier. Det verkar inte kommunalråd, oppositionsråd och två tjänstemän ha en tanke på: ”Vi är trygga med beslutet”.
Naturligtvis hade kommunen trots dialog ändå kunnat besluta sig för att avsluta samarbetet, men det kan varken tjänstemän, politiker eller invånarna vara säkra på. Det enda de med säkerhet vet är att kommunen hellre avslutar samverkan med Hamnkyrkans ungdomsgård än att samtala med församlingen. Så oerhört onödigt.
