Debatt

Sund religiös gudstro effektiv brottsbekämpning

Replik. Religiös övertygelse har en kraftfull förmåga att påverka våra djupaste värderingar. Det syns tydligt på fängelser världen över, skriver Stefan Klingberg.

Utifrån min erfarenhet som fängelsepastor på anstalten Hinseberg tror jag inte fler poliser och hårdare straff är särskilt effektiva sätt att möta kriminaliteten. Jag håller därför med Anton Thilanders resonemang om orsaker till kriminalitet. Efter elva år på anstalten har jag mött många fängelsedömda kvinnor och fått kännedom om de bakomliggande orsakerna till att de hamnat i fängelse.

Fler poliser och hårdare straff fungerar dåligt helt enkelt därför att de inte angriper orsakerna. Det finns bättre vägar. Exempelvis har kyrkan och religiösa rörelser ett kraftfullare bidrag att ge. Utifrån kvinnornas egna erfarenheter ser jag följande som några av de viktigaste orsakerna till deras kriminalitet:

  1. Alkohol och drogmissbruk.
  2. Problematisk uppvuxen i splittrade och dysfunktionella familjer med inslag av övergivenhet och missbruk.
  3. Misshandel och utnyttjande av kvinnor.
  4. Individualism och brist på goda värderingar. Om inte viljan att göra “rätt” grundas i egna värderingar utan enbart bygger på rädslan att “åka dit” måste vi ha ett starkt kontrollsamhälle med sträng övervakning, effektiv polis, rättssystem samt kännbara straff. Priset blir dock ett hårt samhälle, minskad integritet och enorma samhällskostnader. Kriminologer identifierar just bristen på goda värderingar som en av orsakerna till det våld och den kriminalitet vi ser i dag, inte minst bland unga.

Avgörande för hur man agerar på det svåra i livet är den enskildes värderingar och dennes syn på medmänniska och samhälle.

—  Stefan Klingberg

Ovanstående orsaker kan förklara kriminalitet och våld men aldrig ursäkta eller rättfärdiggöra det. Många människor lever svåra liv utan att förfalla till våld och kriminalitet. Avgörande för hur man agerar på det svåra i livet är den enskildes värderingar och dennes syn på medmänniska och samhälle.

Detta är väl känt för de cirka 180 Nav-medarbetare (Nämnden för andlig vård) som arbetar på landets häkten och anstalter som pastorer, präster, diakoner och imamer – liksom kriminalvårdspersonal. Frågan är hur problemen bäst ska angripas. Några förslag:

  • Framgångsrik brottsbekämpning behöver inkludera bred kamp mot narkotikan i alla led. Preventiva åtgärder behövs där unga i riskzonen tidigt fångas upp. Stödet till familjer med problem och unga med diagnoser, samt missbruksvård, behöver förstärkas och utvecklas. Varje person som får ett välfungerande liv sparar samhället stora pengar och förhindrar mycket lidande.
  • Kvinnor och barn behöver bättre skydd mot dem som våldför sig på sin partner. Förövarna ska lagföras omedelbart. Då skulle även kvinnors våld mot män minska.
  • Alla behöver hjälpas åt med uppgiften att forma ett gott samhälle. Vi behöver politiker som inte blundar för kriminalitetens verkliga orsaker och som vågar stå upp för en nyanserad och evidensbaserad kriminalpolitik.

Goda och hjälpsamma värderingar behöver integreras i vår befolkning. Här har de religiösa samfunden ett viktigt bidrag att ge. Religiös övertygelse har en kraftfull förmåga att påverka våra djupaste värderingar. Det framkommer i kyrkohistoriska studier och syns tydligt på fängelser världen över. När människor får en levande och sund gudstro ändras deras värderingar. (När jag själv kom till personlig tro på Jesus i 20-årsåldern fick jag till exempel samvetsnöd över några saker jag stulit som jag därför lämnade tillbaka.)

Kriminalvården är ett föredöme i att låta företrädare för religiösa rörelser bidra med sina specifika resurser. Det uppstår en vinn-vinn-situation där vi Nav-arbetare kompletterar kriminalvårdens egna program och insatser för att stödja de intagnas väg tillbaka till samhället. Min förhoppning är att många fler områden i samhället ska upptäcka att religion inte är ett hot utan en viktig resurs i ett sekulärt samhälle.

Samtidigt får vi inte blunda för våldsbejakande extremism eller andra destruktiva företeelser som sker i religionens namn. Sådant ska fördömas och motarbetas oavsett i vilken religiös tradition de återfinns. Vare sig terror, hedersvåld, kvinnoförtryck eller hat mot oliktänkande kan accepteras, inte ens om det påstås finnas stöd för sådant i en helig skrift eller i en viss kultur eller tradition.

Vi behöver också ta avstånd från den häxjakt som ibland förekommer mot dem som suttit fängslade. De har avtjänat sitt straff och behöver mötas med kärlek och respekt samt få stöd att hitta till ett liv utan kriminalitet. Detta underlättas om också brottsoffer får bästa tänkbara stöd.

Vår största belöning som själavårdare är när människor hittar en ny väg i livet. Från kriminalitet, missbruk, våld, hat och destruktivitet, till välmående, trygga och ansvarstagande människor med en sund religiös tro och goda värderingar.

När vi alla hjälps åt, när kyrkor och samfund förmedlar en sund religiös tro som blir en stark resurs i livet, då får vi ett bättre Sverige där fler människor kan leva i trygghet och frihet. Som kyrka och kristna ska vi fortsätta respektera och älska våra medmänniskor, fortsätta förmedla budskapet om Jesus Kristus. Din förbön, ditt föredöme i goda värderingar och attityder är något viktigt. Den som har möjlighet kan bidra genom att delta i de besöksgrupper som ofta finns på landets häkten och anstalter.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig