Oförskämd dom över frikyrkorna

Jag vet inte om jag främst är ledsen eller arg efter att ha läst Siewert Öholms artikel om sitt utträde ur frikyrkan. Siewert skriver själv att analysen är "grovhuggen", och jag önskar att den hade varit mer nyanserad. Jag upplever det inte bara onyanserat, utan som rent oförskämda domar som faller över de olika frikyrkorörelserna. Det grundar inte för ett gott samtal om de problem som finns och som jag till viss del känner igen, utan skapar snarare polemik. Själv kan jag inte måla upp någon nidbild av frikyrkan utan att inbegripa mig själv, jag kan inte prata om problemen utan att göra det till mitt problem. För det är en väsentlig identitetsmarkör hos frikyrkan - att vi som medlemmar utgör kroppen.