Dra tillbaka kyrkans ställningstagande för Kairos Palestina-dokumentet!

Svenska kyrkan säger å ena sidan att arbetet mot antisemitism är viktigt. Men å andra sidan har man kvar sitt positiva ställningstagande till Kairos Palestina-dokumentet. Det är två oförenliga ståndpunkter, eftersom denna skrivelse från 2009 innehåller just antisemitiska föreställningar – förpackat som ett solidariskt fredsdokument.

Dokumentet är skrivet av kristna palestinska ledare och teologer från olika kristna samfund och är ett slags ekumeniskt projekt och finns att läsa på Svenska kyrkans hemsida.

Kairos Palestina är en internationell organisation med säte på Västbanken som bedriver påverkansarbete. Organisationen är i dag en global rörelse med lokala nätverk och finns även i Sverige under namnet Kairos Palestine Sweden. Målet är att påverka kyrkor och beslutsfattare.

Svenska kyrkan måste utifrån dagsläget, när antisemitismen exploderat efter Hamas fruktansvärda terrorattack 7 oktober 2023, dra tillbaka det positiva ställningstagande man fattade beslut om år 2012. Det är utgångspunkten för min motion 2026:67 som kommer att debatteras för att därefter beslutas om på kyrkomötet i Uppsala nästa vecka.

Svenska kyrkan ska med kraft stå upp mot antisemitism. Det är därför upprörande att man ställer sig bakom ett dokument som ger en så grovt förenklad och ensidig bild av en mycket komplex konflikt.

Då skrivelsen inte är ett neutralt fredsdokument riskerar det att förvärra konflikten då skulden helt och hållet läggs på Israel. Dokumentet beskriver Israel som en ockupationsstat och uppmanar ”till bojkott av allt som ockupationen producerar och till att avstå från all investering i denna”, vilket i sin tur skulle leda till mer lidande för människor i området som riskerar att förlora arbetstillfällen.

Att man i dokumentet skriver att det palestinska folket möter ett ”rasistiskt åtskiljande [= apartheid]” väcker ytterligare frågetecken, då det är ett mycket starkt ifrågasatt påstående.

Av kritikerna uppfattas dokumentet också som teologisk villfarelse och en farlig politisk partsinlaga som skadar freden och driver på motsättningarna. Flera judiska organisationer, bland annat Simon Wiesenthal Center och Central Conference of American Rabbis, har kritiserat dokumentet.

Ensidigheten i dokumentet består av att det inte nämns något om palestinsk terrorism, självmordsbombningar eller raketbeskjutningar mot civila israeler. Allt ont beskrivs som en konsekvens av den ”israeliska ockupationen” och man friskriver därmed palestinska militanta grupper som till exempel Hamas från ansvar för våld och terrorism.

Dokumentet använder ersättningsteologi när den behandlar judendomens förhållande till Bibeln, och det judiska folkets historiska band till landet Israel. Sådana föreställningar har just historiskt använts för att rättfärdiga antisemitism.

Det finns med andra ord fog för att ta kritiken mot organisationen Kairos Palestina på största allvar. Särskilt då antisemitismen har blivit ett allt större problem i Sverige.

Under 2025 kom en ny rapport från Brottsförebyggande rådet där judiska församlingar berättade om markant ökade fall av hot, trakasserier och otrygghet efter terrorattacken den 7 oktober 2023. Även under 2026 har problemen uppmärksammats.

Erik Helmerson: Den 7 oktober visar vad som väntar om Hamas får makt

I samma utskott som motionen om Kairos Palestina-dokumentet behandlats, Ekumenikutskottet, motiveras också varför en motion om att ta upp en rikskollekt åt Open Doors, en organisation som arbetar för att stödja och hjälpa förföljda kristna över hela världen, ska avslås. Man skriver bland annat:

”Erfarenheter från Act Svenska kyrkans samverkan med systerkyrkor, andra trosbaserade partnerorganisationer liksom dem som arbetar med religions- och övertygelsefrihet visar att ett ensidigt fokus på en minoritet, medan andra inte beskrivs, kan föra med sig risker. Frågan riskerar då att förskjutas från att vara en fråga om mänskliga rättigheter till att uppfattas som en fråga som rör en särskilt utvald grupp, vilket på sikt kan få motsatt effekt och bidra till ökade negativa attityder mot dessa minoriteter i deras respektive samhällen”.

Men när det kommer till Kairos Palestina-dokumentet har kyrkan däremot inga problem att tydligt ta ställning för en minoritet genom ett kritiserat och vinklat dokument. Det ger sken av dubbelmoral.

Vi ska alltid visa medmänsklighet med människor som drabbas av orättvisor, oavsett var de bor. Men det måste göras utan att försvaga arbetet mot antisemitism eller dialogen med judiska församlingar. Ett trovärdigt arbete mot antisemitism kräver att man är försiktig med hur man hanterar dokumentet. Vid minsta tveksamhet kring innehållet ska kyrkan avstå från att legitimera dokumentet.

Svenska kyrkan kan fortsätta att stödja mänskliga rättigheter och visa solidaritet med palestinska kristna, utan att för den sakens skull aktivt stödja dokumentet.

Erik Helmerson: Ingenstans kan judar få slappna av och leva i fred