Debatt

Svar direkt: De blundar för historiska problem

När företrädarna för Reformationsbibeln åberopar att "majoritetstexten" skulle ha stöd i tidiga papyrus eller i gammallatinsk eller syrisk översättning, bygger detta på en olycklig sammanblandning av begreppen "läsart" och "texttyp". "Majoritetstexten" finner stöd i tidiga papyrus i enstaka varianter ("läsarter") men inte som texttyp sett.Mönstret som helhet är att "majoritetstexten" är en utvidgad text som saknar motsvarighet i såväl papyrus, översättningar och citat från kyrkofäder före 300-talets slut. Den stora merparten av de handskrifter som stöder "majoritetstexten" är från 800-talet och senare. Att i detta läge hävda att anledningen till att "majoritetstexten" inte finns företrädd bland de äldsta handskrifterna på grund av att dessa "nöttes ut" är att argumentera utifrån tystnad."Majoritetstexten" är för övrigt en mycket godtycklig beteckning. På vissa ställen är den bysantinska texten delad. Att säga att Reformationsbibelns "grundtext" är originaltexten är därför ennaiv generalisering, till och med om man favoriserar den bysantinska texten. Man måste rekonstruera en text snarare än att räkna antalet handskrifter. Antalet avkomlingar av en korrupt text är tämligen ointressant.

Läs mer: Mikael Tellbe har fel om bibliska handskrifter

Avgörande för tillförlitligheten av manuskript som Sinaiticus (300-t) eller Vaticanus (300-t) är att många papyrus gett stöd för deras texttyp som helhet. Den viktiga papyrustexten p75 (ca 200 e Kr) med cirka 40 kapitel ur Lukas och Johannes evangelier visade sig till exempel vara ytterligt nära Vaticanus text.

Intressant är att företrädarna för Reformationsbibeln tycks vara väl medvetna om att "majoritetstexten" aldrig haft ett brett geografiskt stöd i fornkyrkan. Märkligt är att de inte ser problematiken med det: Den stora "majoriteten" av den världsvida kyrkan har i så fall traderat "fel" text ända till Erasmus satte samman Textus Receptus på 1500-talet (som för övrigt skiljer sig från "majoritetstexten" på cirka 2 000 ställen).Är inte detta ett ännu större "misslyckande" från Guds sida (för att använda företrädarnas argument) att merparten av kyrkan traderat fel text under närmare 1 500 år?Trots att det exempelvis finns närmare dubbelt så många handskrifter på latin än på grekiska är ingen klart av bysantinsk typ.Ytterst få seriösa forskare förordar i dag "majoritetstexten" eller den tidigaste bysantinska texten (skiljd från majoritetstexten). En modern översättning bygger på Textus Receptus, New King James Version (reviderade KJV från 1611). Kanske borde Reformationsbibelns företrädare vara mer lyhörda för konsensus hos "majoriteten" av textkritiker.

Många av de längre läsarterna i Reformationsbibeln har dock intresse. De är vittnesbörd om hur kyrkan i ett visst område tolkat och traderat texten. Men att hävda att den skulle bygga på en mer ursprunglig grundtext än den text som modern forskning söker rekonstruera (ett mödosamt och fortlöpande arbete) är att blunda för en mängd historiska problem.

Mikael Tellbe

Läs mer: Gör en kritisk granskning av ”Reformationsbibeln”

Fler artiklar för dig