
Ledare
Imponerande många i sekulariserade Sverige röstade i kyrkovalet
Öyvind Tholvsen: Men det är tydligt att andra frågor behöver upp på agendan

Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Förtroendet för Svenska kyrkan ökar. Jesus trendar. Fler går in i samfundet och och färre går ur. Och valdeltagandet i årets kyrkoval ökar något.
Preliminära siffror visar att 17,8 procent av de röstberättigade medlemmarna deltog i år (men då återstår förtidsröster att räkna), mot 18,4 procent för fyra år sedan. Prognosen pekar på omkring 19 procent. Det låter vid förstone som få, men det är ändå uppseendeväckande att nästan 900 000 personer engagerar sig i Svenska kyrkans framtid. Det är imponerande många.
I Norge och Danmark finns också en luthersk folkkyrka som håller regelbundna val. I Norge röstade 8,9 procent av de röstberättigade senast, och i Danmark lägger inte ens två procent av medlemmarna sina kuvert i valurnorna. Svenska kyrkans valdeltagande är fortfarande imponerande högt.
Varför detta höga deltagande i ett kyrkoval i ett av världens mest sekulariserade länder?
Varför detta höga deltagande i ett kyrkoval i ett av världens mest sekulariserade länder?
Svenska kyrkan har lagt stora resurser på att synliggöra kyrkovalet. Stora annonskampanjer har rullats ut med information. Även nomineringsgrupperna har sökt nå kyrkans medlemmar med sina valkampanjer. Formen med möjlighet att rösta under en längre period spelar säkerligen också in. Här kanske det dessutom finns möjligheter att utveckla ytterligare. Det finns skäl för Svenska kyrkan att följa hur det går i Norge där nästa kyrkoval ska ske helt digitalt.
Det viktigaste skälet till det höga valdeltagande torde dock vara politiseringen av kyrkovalet. Med en så stark närvaro av politiska partier och nomineringsgrupper med politiska välbekanta etiketter som vänstern, de gröna, borgerlig och liberal uppfattas det som ett politiskt val. Valet av en kyrkas ledning blir ett uttryck för min politiska agenda. Det gör det enklare för fler att hitta rätt valsedel, vilket möjligen kan vara bra för valdeltagandet – men dåligt för kyrkan.
För alla som vill ha en folkkyrka med en fri, oberoende och profetisk röst som vågar tala rakt in i samhällets stora utmaningar, vore det fantastiskt om lika många ville gå till val där de utmanades att se kyrkan utifrån andra etiketter än de gängse politiska.
Vill man att ännu fler ska rösta behöver medlemmarna få andra frågor att ta ställning till än vid årets val. Frågor som förmår fånga deras uppmärksamhet som har gripits av den Jesustrend som verkar få ett fäste i Sverige.