Affärsmannen och presidenten Donald J. Trumps tullar har skickat chockvågor genom västvärlden. Småsparare har reagerat, statschefer har förvånats, men mest har världens börser och den svenska exporten påverkats. Det är sorgligt att han använder sin makt på detta sätt, eftersom fria marknader har ökat den ekonomiska tillväxten och därigenom minskat fattigdomen i ett globalt perspektiv.
Nu tycks det inte vara fattigdomsbekämpning som är Trumps främsta intresse, utan en snäv nationalism. Han, som affärsman, borde förstå att han själv har gynnats av det kapitalistiska systemet i årtionden. Det är därför obegripligt att han som president kan säga att ”tull” är ett av de vackraste ord han vet.
När Adam Smith på 1700-talet formulerade de idéer som kommit att utgöra grunden för marknadsliberalism, utgick han från människans begär. Han skrev, kanske aningen provokativt, att det inte är på grund av slaktarens barmhärtighet som andra får mat på bordet, utan för att slaktaren ser till sitt egenintresse.
Det tycks leda till att den egna hunden och katten får mat serverad på dyrt finporslin, tillagad av en personlig kock.
— Fredrik Wenell
För en kristen kan det låta djupt provocerande. Redan i söndagsskolan får barn lära sig att sätta andra främst, att inte se till sitt eget och att älska andra som sig själv. Men det Smith menar är att handel och produktion inte ska styras centralt, utan lämnas fria och styras av marknadens osynliga hand. Om varje individ ser till sitt egenintresse kommer ekonomin att växa, vilket kommer att gynna fler.
Det går emot vad många instinktivt tänker om ekonomiska resurser. Många ser ekonomi som en påse pengar som ska fördelas – om någon får mer, får någon annan mindre. Men så fungerar inte modern ekonomi. Genom egenintresse och en fri marknad har ekonomin vuxit enormt. Det sättet att bedriva ekonomi har visat sig effektiv: fler har blivit rika och färre har förblivit fattiga.
Men är kapitalismen enbart en framgångssaga? Riktigt så enkelt är det inte. Här kan sociala medier ge oss insikter. För ett studium av rikedom kan man till exempel vända sig till Tiktok-hashtaggen #richtok.
En av de nya stjärnorna på Tiktok-himlen, Becca Bloom som snabbt fick 2,8 miljoner följare, är så rik att hon egentligen inte behöver medierna för att bli rikare. Hon har redan ett välbetalt jobb. Det är inte produkter hon säljer, utan sin överdådiga livsstil. Hon behöver inte spela rik, som de tidiga influerarna – hon är autentisk när hon visar upp sitt liv. Hon lockar följare till sitt varumärke genom att ge sin katt och hund mat tillagad av en personlig kock.
[ Fredrik Wenell: De demokratiska dygderna behöver aktualiseras ]
Här hittar vi nyckeln till varför kapitalismen sannolikt har lyckats så väl. Den passar människan genom att appellera till våra begär snarare än, som ofta anförs, vår rationalitet. För en kristen är det inte främmande att det är begären som styr människan mer än förnuftet. Men begären är inte goda i sig själva – de behöver formas. Paulus säger till exempel: ”Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott.” Enkelt uttryckt: människans begär är bundna vid makter hon inte själv styr över.
Det är här kapitalismen visar sin brist. I Sverige äger miljardärerna i dag 70 procent av landets BNP, medan 15 procent lever i relativ fattigdom. De rika har så mycket pengar att de har svårt att spendera dem på ett ansvarsfullt sätt. De vänder sig därför i dag i allt högre utsträckning till filantropi. En annan problematik är förstås att mänskligheten lånar från naturen utan amorteringsplan. Skapelsens resurser har länge överutnyttjats, och lånet fortsätter att växa.
Men faktum kvarstår, det finns inget bättre ekonomiskt system. Det ger oss både kapital och frihet. Frågan är därför hur den kapitalistiska friheten används?
När Paulus skrev att han inte hade förmågan att göra det goda, beskrev han inte bara sig själv utan hela mänskligheten. Skälet till att vi inte gör det vi vill är det som i kristen tro kallas synd. Den insikten saknar marknaden.
[ Fredrik Wenell: En otrohet som är att föredra ]
Begäret, egenintresset, kan inte lämnas fritt. Det tycks leda till att den egna hunden och katten får mat serverad på dyrt finporslin, tillagad av en personlig kock – och marknaden betraktar det som rimligt. Allt vi begär är helt enkelt inte gott.
Lösningen ligger därför i att låta begären formas till god karaktär. Då kan marknadens frihet användas för att möjliggöra innovationer och de långsiktiga insatser som krävs för att rädda klimatet, lyfta människor ur fattigdom och minska klyftan mellan rika och fattiga.
Det är alltså inte genom att överge det kapitalistiska systemet som kyrkan gör störst nytta, utan genom att vara en gemenskap där goda dygder skapas så att marknadens frihet kan användas – för Guds rike och för människors skull. Men såklart, med full visshet om att inget blir fulländat på denna sida evigheten, inte ens för USA med hjälp av Trumps tullar.
[ Lennarth Hambre: Nog sticker bankernas råkapitalism i ögonen ]
