Ledare
Äntligen tar EU-politikerna hatet mot kristna på allvar
Erik Helmerson: Men låt inte kampen för religionsfrihet urarta i kulturkrig
Privilegierad elit? År 2016 använde IS kyrkan i Qaraqosh, Irak, som skjutbana.
Felipe Dana/AP
Det borde inte vara det minsta kontroversiellt.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Man kan gräla härifrån till Bryssel om huruvida kristna verkligen är världens mest förföljda religiösa grupp (svar: det beror lite på hur man mäter). Men en sak borde ingen tvivla på: hatet, våldet och trakasserierna mot Jesustroende globalt är ett gissel som gör vardagen till en plåga för miljontals människor och riskerar att tömma flera av religionens kärnområden på praktiserande kristna.
Ändå har det varit svårt att få tillräcklig uppmärksamhet kring detta gissel. För att inte tala om konkreta åtgärder. När EU-parlamentet nu röstat igenom att ta in ordet ”kristofobi” i sina officiella dokument, och dessutom förespråkat en europeisk samordnare i frågan, är det alltså ett stort steg framåt.
Samordnarens uppgift ska bland annat bli att uppmärksamma diskriminering och våld mot kristna i Europa. Sådana ombudsmän finns redan för att bekämpa rasism, antisemitism och islamofobi. Att funktionen saknas för antikristet hat är förstås ett uttryck för europeisk hemmablindhet, missriktad maktanalys och fördomar: ”Va, inte kan kristna förtryckas, de är ju en privilegierad majoritet?!”
Kristna har också ett särskilt ansvar för att protestera när muslimer blir måltavla för fördomar
Inget skulle ge bättre effekt mot kristofobin om ickekristna förgrundsgestalter gick ut och tog tydligt avstånd varje gång en kyrka attackeras eller enskilda kristna utsätts för våld och hat. På samma sätt har kristna ett särskilt ansvar för att protestera när till exempel muslimer blir måltavla för fördomar – i synnerhet när det sker under kristna förtecken.
Det viktiga är inte att just kristna skyddas, det är att alla minoritetsgrupper kan känna sig säkra i Europa och världen. Kampen mot antikristet hat får inte urarta i ett kulturkrig där företrädare för den ena eller andra gruppen trumpetar ut hur synd det är om just dem, och hur elaka alla andra är. Eller med andra ord: kristnas lidande får inte användas som en språngbräda för att hetsa mot kollektivet muslimer.
När vi reagerar lika starkt mot våld och förtryck oavsett vem som utsätts – då har mänskligheten tagit ett steg mot Jerusalem.
